Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 MATSMÄLTNINGSORGANEN
som vunnits den tidiga morgonstunden. Av särskild vikt är detta
för svagare personer, gamla och alla, som på morgnarna måste
utsätta sig för större ansträngningar, eller vind och väder, ett osunt
klimat o. s. v. Ty fastande mage, hunger, gör oss dubbelt känsliga
för skadliga inflytanden, under det att omvänt riklig föda för en
tid till och med delvis kan ersätta sömnen, till exempel för soldater
i fält, på resor, vid längre, tungt anbete. Antagligt är även, att vi
på fastande mage äro lättare mottagliga för smitta under farsoter
än eljest.
I allmänhet kan man anse, att tre större måltider dagligen
motsvara en fullvuxen människas näringsbehov, var och en skild från
den andra genom ett mellanrum av 5—6 timmar. Bland dessa bildar
endast en, den s. k. middagsmåltiden, huvudbasen för det
dagliga näringsupptagandet, och ställd mitt emellan dagens båda
verksamhetsperioder måste den därför bliva den rikligaste. Frukosten
som icke blott skall ge oss ersättningen för nattens avbrott utan även
tillfredsställa oss för det därpå följande arbetet, får ej heller vara
alltför mager, varför man också till sitt kaffe, te eller mjölk plägar
äta ägg, mindre kötträtter etc. Aftonmåltiden däremot, vars
restaurerande verkan sömnen snart underhjälper, borde i varje fall
blott utgöras av en mindre mängd lättsmält mat såsom mjölk, te.
bröd, litet kallt kött o. d. Endast då huvudmåltiden intages
särdeles tidigt, behöves om aftonen en rikligare och kraftigare måltid
Av ganska stor vikt är att iakttaga de en gång invanda tiderna för
målen under dagens lopp. Regelbundenhet i detta avseende tyckes
inverka gynnsamt på matsmältningen och hälsan. Ungdomen
brukar visserligen ofta ej taga det så noga härmed, och det skadar nog
ej, att matsmältningsorganen under ungdomen vänjas vid en
växlande, friare verksamhet. Även en fullvuxen person med frisk mage
kan utan nackdel efter behag ändra sina måltider. Ju äldre man
däremot blir, ju trögare ens matsmältning är och ju lättare den
kommer i oordning, desto nödvändigare är regelbundenhet i
avseende på måltiderna, och desto mera sällan kan man utan straff
försumma denna regelbundenhet.
Matlust och hunger inträda mer eller mindre hos var och en, så
snart ett bekov av ämnestillförsel till organismen är för handen.
även då ett klart och fullt medvetande saknas, till exempel hos
dibarnet, hos sinnessjuka. Hunger och matlust stegras genom alla
förhållanden, som öka celler påskynda ämnesomsättningen, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
