Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLTIDER M. M. 225
varje kraftansträngning och verksamhet, genom köld, kalla bad, allt
under det att den minskas genom motsatta omständigheter. Barn
lida mer och hastigare genom brist på näring än fullvuxna, män
mera än kvinnor och båda mera än gamla.
Ibland ser man egendomliga avvikelser från den normala
matlusten, till exempel ej sällan hos flickor vid pubertetsutvecklingen,
då de kunna få lust att äta kalk, krita, trä, kol ete. Liknande
inträffar även ibland hos kvinnor under havandeskapet. En verklig
s. k. »hetshunger» uppträder ibland hos sinnessjuka, hos hysteriska
och vid tillfrisknandet från svåra sjukdomar till och med hos stora,
kraftiga män.
Trots alla försök, som gjorts från många håll att uppställa
fullkomligt allmängiltiga regler i avseende på den för hälsan
lämpligaste regleringen av måltiderna med hänsyn till ordningsföljd,
antal och näringsvärde m. m., har detta dock visat sig omöjligt. Olika
förhållanden i varje enskilt fall måste alltid betinga större eller
mindre olikheter. Dock kan man säga, att ju yngre en människa
i allmänhet är, ju kraftigare och ju mera ansträngande arbete hon
utför, desto oftare och rikligare måste hon äta. Under det att
således ett barn dagligen behöver 4—6 måltider, den nyfödde till och
med sin mjölk var tredje timme och även många fullvuxna mellan
frukost, middag och kväll behöva mindre »mellanmåb, så kunna
däremot i allmänhet sådana personer, som föra ett stillasittande,
overksammare levnadssätt, och i synnerhet äldre, nöja sig med
måltider betydligt sparsammare både till tid och mängd; detta
naturligtvis motsvarande deras ringa ämnesomsättning och
kraftförbrukning. Endast vid svagare ehuru egentligen icke sjuk mage måste
sådana personer vanligen äta oftare, men därför också mindre i taget.
Å andra sidan tillkommer människan den lyckliga förmågan att
i hög grad kunna finna sig i de mest olika omständigheter med
hänsyn till sina måltiders omfång och antal. En utvandrare, som
i ett främmande land kommer under förhållanden väsentligt olika
sitt eget lands, anpassar sig snart utan olägenhet efter det nya
landets vanor. För övrigt äro de olikheter i fördelningen av den
dagliga mängden föda på enskilda måltider, som finnas cj blott i olika
länder utan även inom olika sam hällsklasser, orter etc. i samma
land, ej endast att tillskriva tillfälligheten utan fastmera oftast
beroende på en viss riktig instinkt och verkliga behov, på den olika
beskaffenheten av alla levnads- och verksamhetsförhållanden m. m.
29 — Hemmets Läkarebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
