Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 ANDNINGSORGANEN
jämn brun eller rödbrun färgning av hela det upphostade. Vid
magblödning är blodet svart eller svartbrunt, »kaffesumpliknande».
Efter den första lungblödningen blir sjukdomsbilden vanligen
tydligare. Lungblödningen behöver dock ej alltid vara ett tecken till
att lungsoten redan inträtt i ett svårare skede; ett blodkärl kan ’ ju
angripas även vid en ganska ringa utsträckning på den sluka har
den, beroende på dennas läge inom lungan.
Den s. k. »tuberkulösa eller ftisiska habitus», om vilken vi ett
par gånger talat och som vi ofta träffa hos personer, härstammande
från familjer med tuberkulös belastning, utan att egentlig tuberkulos
ännu angripit dem, har följande kännetecken, som bliva allt
tydligare utvecklade hos den verkligt lungsiktige: spenslig, ofta dock i
höjden skjutande gestalt, svag muskulatur, ringa underhudsfett, blek
ofta blåaktigt genomskinlig hud, på kinderna ofta en begränsad
»hektisk» rodnad, lång, smal hals, smala, magra händer och i
synnerhet den s. k. »ftisiska eller paralytiska» bröstkorgsformen;
bröstkorgen utmärker sig därvid för sin längd, men är därjämte smal
och platt. De enskilda mellanrummen mellan revbenen äro breda,
vinkeln mellan dem under bröstbenet spetsig. Under och över
nyckelbenen finnas djupare insänkningar än normalt, likaså ovanför
bröstbenet å halsens nedre del; skulderbladen äro utstående från
bröstväggen. Denna bröstkorgsform är visserligen mycket vanlig hos
lungsiktiga och värd allt beaktande, den kan dock ofta fullständigt
saknas och bröstkorgen förete en normal eller till och med
emfyscmatisk form, vilken senare vi å annat ställe beskrivit.
Jämte avmagrmgen, som gör sig gällande både i ansiktet och å
den övriga kroppen*’txllkommer så småningom feber, vilken kan
vara ganska växlande. Ej sällan iakttager man en s. k. »hektisk
feber» med stegring mot aftnarna och normal temperatur om
morgnarna, ibland är feberns typ tvärtom hög om morgnarna med
sänkning om kvällarna. Ihållande hög feber talar för ett svårt och
hastigt sjukdomsförlopp, såsom vi se så väl vid övergången från en i
början smygande till en akut, galopperande form, som då den mera
sällsynta ovan omtalade akuta miliartuberkulosen inträder.
För att anföra ännu några symtom under förloppet av
lungtuberkulosen må erinras, att heshet och nattsvet!? sällan saknas vid
uttalad lungsot. Hesheten kan bero dels på att struphuvudet
angripits av tuberkulosen, dels på samtidig kronisk katarr och
svullnad i detsamma, till följd av den ständiga hostretningen, som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
