Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njurarnas och urinvägarnas sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARBILDNINGAR I NJUREN OCH DESS OMGIVNINGAR 453
Utvecklingen av de elakartade njursvulsterna är vanligen mycket
smygande. I en del fall äro dova smärtor i njurtrakten det första
tecknet, därjämte förekommer tidigt blod i urinen, ofta i betydlig
mängd. Svulsterna kunna växa, så att de slutligen kunna kännas
utifrån barnhuvudstora. Småningom avmagrar patienten och dukar
siutligen under för en tilltagande utmärgling (kakexi).
Sjukdomen förlöper under barnaåldern betydligt hastigare än hos
fullvuxna. En räddning kan endast tänkas genom operation med
fullständigt borttagande av den sjuka njuren, förutsatt naturligtvis
att den andra njuren är frisk.
En s. k. cystnjure, d. v. s. en njure, som visar sig genomsatt av
en mängd blåsor av växlande storlek, fyllda av en klar, vanligen
slemmig vätska, kan ibland förekomma medfödd eller tillkommen
under senare år. Sjukdomen för oftast till en ogynnsam utgång;
en operation är i allmänhet utan nytta, emedan sjukdomen
vanligen angriper båda njurarna.
Varbildningar i njuren och dess omgivningar
Varbildningar inom njuren eller i dess omgivning uppkomma
liksom varbildningar i allmänhet, genom inträngande av
varbildande bakterier. De vägar, på vilka dessa kunna inkomma, äro, utom
direkt genom yttre skador, en fortledning från de nedre delarna av
urinvägarna — vilket väl i de allra flesta fall är händelsen — samt
ett övergripande från någon varbildning i närheten eller en
infektion genom blodet från en i någon annan kroppsdel befintlig
varbildning.
Varbildningen i njuren är alltid en allvarsam åkonmiuma, vars
utgång är mycket oviss. Den kan visserligen något gång bryta
igcenom utåt och själv tömma sig samt på detta sätt gå till hälsa; även
kan den möjligen »avkapslas» och cefter varets uppsugning läkas
men den kan också giva anledning ej blott till njurens förstöring
utan även till blodförgiftningar och genombrott i andra organ med
dess följder. Behandlingen tillhör mest kirurgen, som med sin kniv
ofta kan uppsöka varhärden, tömma densamma och sålunda skaffa
läkning.
Har varbildningen sitt säte i njurbäckenet, s. k. pyelit, företer
sjukdomen en delvis säregen bild. Den vanligaste orsaken är en
»uppstigande infektion», d. v. s. varbildningen har så småningom
fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
