Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEURITER 485
Anfallsvis uppträder kramp hos epileptiska, hysteriska, vid
danssjuka, hjärnblödning o. s. v., vanligen i form av allmän kramp.
Vid kroniska sjukdomar kunna ibland förekomma krampanfall,
inskränkta till enskilda lemmar t. ex. vid förgiftningar, alkoholism etc.
Både förlamning och kramp bero städse på en rubbning
någonstädes under nervledningsbanans förlopp eller på en retning i
hjärnan. En möjligast noggrann undersökning och bedömning av
läkare är nödvändig, på det att orsaken möjligen må upptäckas och
en sakkunnig behandling inledas.
Neuriter
I en del av de sjukdomsfall, vilka av läkarevetenskapen
sammanfattas under namnet »neuritis», är det fråga om verkliga
inflammationsförändringar i nerven; som bekant betecknar man med namn
på »itis» just inflammationer, t. ex. bronchitis, inflammation i
bronkerna; nefritis, inflammation i njuren o. s. v. I andra fall gäller
det en degeneration (urartning) av nervern utan egentlig
inflammation. Den neuritiska processen kan ibland angripa endast en
kortare utsträckning av nerven, ibland kan den utbreda sig över större
delen av densamma; ibland träffas endast en eller några få
närbelägna nerver, ibland flera olika områden. I allmänhet visa de mest
perifera förgreningarna av nerven också de största förändringarna.
Orsakerna till neuriterna kunna vara mångahanda. Yttre skador
såsom sårskador, tryck på nerven genom svulster, ärrvävnad eller
benbitar vid benbrott o. s. v. kunna leda till neuritiska åkommor.
Överansträngningar t. ex. av nervområden, vilka censidigt tagas i
anspråk för någon bestämd sysselsättning, kunna giva anledning
till neuritet. Även kunna de uppstå genom förkylningar.
Mera ödesdigra äro de i allmänhet också mera utbredda neuriter.
som ha sin grund i infektioner eller i förgiftningar och
näringsrubbningar inom nerven.
Bland infektionssjukdomar, som kunna giva anledning till
neuriter, hava vi difteri, tuberkulos, tyfus, influensa och
blodförgiftningar samt syfilis. Mycket ofta är det en kronisk förgiftning, som
ligger till grund för neuriten, och vanligast alkoholförgiftning men
även förgiftningar med bly och arsenik.
Vid sockersjuka, gikt, blodbrist och arterioskleros förekomma ej
sällan neuritiska åkommor. Ofta är det samverkan av flera bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
