Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISCHIAS 493
kan läkaren även förordna, men i allmänhet är av deras bruk ej
mycket att vänta. Är neuralgien särskilt svår och långvarig — den
kan, som vi nämnt, vara en bland de olidligaste plågor, som kommit
på människans del — så återstår försöket med operativ behandling.
varom vi i det föregående talat.
Ischias (höftvärk)
Ischias är näst ansiktsneuralgien den vanligaste och viktigaste
formen av nervsmärltor. Höftnervens (nervus ischiadicus)
anatomiska förlopp medför, att denna nerv är särskilt utsatt för yttre
skador och förkylningsinflytanden. Många fall av ischias uppstå
säkerligen efter sådana anledningar som överansträngning av benen
genom tungt arbete, sport o. s. v., under lång tid fortsatt obekväm
och olämplig sittande ställning, förkylningar, väta o. s. v.
Härigenom förklaras, att ischias är betydligt vanligare hos män än hos
kvinnor. Vanligen börja smärtorna i länd och korsbenstrakten och
utbreda sig småningom, följande nervens lopp till lårets baksida,
knävecket och vidare till yttre sidan av underbenet, yttre fotknölen,
yttre folranden och fotryggen. Ofta äro dock smärtorna övervägande
eller uteslutande lokaliserade å lårets baksida eller å underbenet eller
förflytta sig utefter nervens förlopp. Ömmande »tryckpunkter»
kunna påträffas under klinkan, i hudvecket mellan benen och den
tjocka sätesmuskulaturen, om man där på djupet uppsöker nervens
utträdesställe; vidare på mitten av lårets baksida, i knävecket och
över vadbenets övre ända. Passiv böjning av benet i höftleden vid
sträckt underben plägar genom tänjning på nerven i sätet och
knävecket förorsaka häftiga smärtor.
Smärtorna vid ischias äro vanligen, i motsats mot förhållandet
vid andra neuralgier, ej så utpräglat häftiga utan mera
kontinuerligt »molande». De kunna vara mycket plågsamma och beskrivas
av den sjuke ofta såsom »brännande» och »borrande». Ofta äro
de starkare under natten än under dagen. Genom rörelser av bene!
ökas smärtorna, i synnerhet under åkommans början, högst
betydligt, så att det är nästan omöjligt för patienten att gå, ja till och
med vända sig i bädden. Även hostning och nysning förvärra
smärtan. Genom den sjukes strävan att vid stående så mycket
som möjligt avlägsna tyngden från det sjuka benet kommer ofta
en sned och egendomlig kroppsställning till stånd (ischiasskolios).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
