Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EPILEPSI o d
nämna några ord därom, ehuru vi redan på annat ställe vidrört
detta förhållande. Barnen med sitt känsliga nervsystem och ringa
utvecklade »hjärnhämning» få lättare kramp än fullvuxna personer
och krampanfall hava därför hos dem ofta ej så allvarlig betydelse,
ehuru de verka betydligt uppskrämmande på mödrarna. Icke sällan
nppträda sålunda hos barnen krampanfall på grund av bestämda
anledningar, vilka hos vuxna nästan aldrig hava denna effekt. I
början av akuta febersjukdomar (lunginflammation,
scharlakansfeber, mässling m. fl.) iakttager man icke sällan krampanfall hos
barn, likaså vid tandsprickningen, vid närvaro av mask i
tarmkanalen, ja till och med efter en allt för riklig måltid.
Betyvdelsen av ett krampanfall hos barn under de första
levnadsaren äro ofta ej lätt för läkaren att i första hand avgöra. Ibland kan
det vara fråga om en verklig epilepsi, d. v. s. krampanfallet är det
första utbrottet av den sedan under hela livet fortsatta sjukdomen.
Icke sällan, då krampanfall hos barn plötsligt påkomma och åter
för alltid försvinna, är orsaken fullständigt oklar.
Anfallen likna i det hela fullständigt de epileptiska; barnen fa en
stel och stirrande blick, förvrida ögonen och ryckningar inställa sig.
Sådana anfall kunna upprepas med större eller mindre uppehåll
under en eller flera dagar.
Vid lindrigare anfall kan man lägga kalla omslag på huvudet,
använda våta inpackningar, senapsdeg på bröst och vador; ett
lavemang kan ibland vara nyttigt. Vid kramp, som uppträder efter
överlastning av magen hos i synnerhet något äldre barn, är ett i
rättan tid givet kräk- eller avföringsmedel av god verkan.
Med den s. k. Jacksons epilepsi eller partiell epilepsi förstår man
krampanfall, som utgå av en direkt retning av hjärnbarkens
motoriska område; vid den genuina epilepsien känner man däremot ej
någon anatomisk grundval för sjukdomen. Den Jacksonska
epilepsien skiljer sig från den äkta fallandesoten genom att krampen
vanligen inskränker sig till enskilda muskelgrupper, t. ex. ett ben,
en arm, en ansiktshalva; vidare är medvetandet under anfallet
bibehållet och de av krampen angripna delarna äro efter anfallet
övergående förlamade.
Retningen kan utgå från en sårskada eller stöt i huvudet, en
blödning, uppmjukning eller svulst i hjärnan eller hjärnskålen.
Tillväxer anledningen så ökas krampens utveckling. Slutligen kunna
större förlamningar utbilda sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
