Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinnessjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SINNESSJUKDOMARNA
ET skulle föra oss allt för långt att i detta arbete ingå i
några detaljer angående sinnessjukdomarna, deras orsaker.
symtom och behandling. Några korta allmänna ord anse
vi oss dock böra ägna desamma.
Mänskligheten har i avseende på de sinnessjukas behandling
många synder på sitt samvete. I forna tider inspärrades de ofta,
fjättrades och misshandlades, många höllos för besatta av onda andar
cch brändes mången gång såsom trollkarlar och häxor. I London,
där dock de första egentliga dårhusen funnos, måste man för att
skaffa medel till deras underhåll offentligen förevisa dårarna för
penningar. » Häxor» brändes ända till långt in på det adertonde
århundradet; de voro i de flesta fall sinnessjuka (melankoliska) eller
hysteriska. Utdrivningar av »onda andar» anbefalldes även av den
annars klarsynte Luther, och man hör till och med i våra dagar då
och då berättelser om huru i någon landsända religiösa fanatiker
söka »utdriva djävulen» ur någon sinnessjuk.
Småningom började dock under 1700-talet allt flera verkliga
vårdanstalter för sinnessjuka upprättas, ehuru behandlingen ofta nosg
ännu var rå och omänsklig: ej sällan ansågs till och med »prygel»
vara nyttligt alt använda. År 1792 lossade den franske dårhusläkaren
Pinel de sjukes fjättrar i det parisiska dårhuset ”La Salpetrieére”
och gav därmed början till en mildare och humanare behandling
Ännu råda många villfarelser och fördomar angående orsakerna
till sinnesrubbningar. Ofta ser man allmänheten böjd för att anse
dem såsom givna följder av lidelser och synder eller utan vidare
siva dem rent psykiska orsaker, såsom sorg, olycklig kärlek,
samvetskval o. s. v., och denna uppfattning ligger också ofta nära till
hands. Vid noggrannare prövning av fallen finner man dock här
som så ofta i livet, att »därefter» lätt kan förväxlas med » därför»
[spost» och »propter»). Sålunda är man t. ex. böjd att hos en
köpman, som gör konkurs och därefter visar tecken till
sinnesrubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
