Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havandeskap, förlossning och barnsäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624 HAVANDESKAP, FÖRLOSSNING OCH BARNSÄNG
eller oskickliga försök till deras utskaffande; följden kan då till och
med bliva en häftig barnsängsfeber.
Vid hotande missfall måste kvinnan intaga sängen och erhålla
lugnande medel. Ofta lyckas man härigenom avvärja missfallet;
blödningen stannar, smärtorna upphöra. Att ligga till sängs mera
än åtta dagar är dock icke tillrådligt; blöder det det oaktat vidare
och upphöra icke de värkartade smärtorna, så kan missfallet ej
längre uppehållas; äggets utveckling är redan rubbad. Likaså måste
havandeskapet anses förlorat, om efter den första starkare
blödningen en brunaktig eller blodig flytning längre tid pågår. Är
aborten i gång, bör den noga övervakas av läkare, vilkens
huvuduppgifter härvid äro att påskynda utstötningen och att inskränka
blödningen samt, om ej allt avgått, utskaffa abortresterna.
Vid för tidig börd (8:e—10:e månaderna) är förloppet mera likt
en vanlig förlossning. Varje foster, som rör sig och andas, skall
behandlas såsom en mänskligt väsen. *
Förlossningen
Då fostret nått sin mognad, är havandeskapet tilländalupet och
barnet utskaffas till världens ljus genom den egendomliga akt som
kallas förlossningen. Mot slutet av 40:e veckan visa sig tydliga
tecken på den annalkande födelseakten. Tid efter annan börjar ett
egendomligt slag av smärtor att infinna sig, vilka begynna i
korsryggen och draga sig nedåt blygdbenstrakten. De äro förelöpare
till de egentliga s. k. »värkarna», vilka sedermera beledsaga
livmoderns sammandragningar vid fostrets utdrivning ur densamma.
Själva förlossningen, som föregås av dessa förelöpande
sammandragningar, vilka tjäna till att fixera fostrets huvud i
bäckenöppningen, kan indelas i tre perioder.
Under den första eller öppningsperioden bliva värkarna allt
starkare och tätare. De vara en halv till ett par minuter och komma alltid
med längre eller kortare mellanrum; under dem sammandrager sig
i synnerhet övre delen av livmodern med strävan att driva fostret
ned i slidan, och samtidigt arbetar också »bukpressen», d. v. s.
bukens muskelbetäckningar, underhjälpande. Värkarna hava därför
till stor del karaktär av krystningar och stånkningar. En blåsa,
bildad av de genom fostervattnet utbuktade hinnorna, går före och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
