Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Digivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERSBRÖSTETS VÅRD 699
som därefter bidrager även. Genom vårtglas kunna ofta svårigheter
för själva fattandet av vårtan övervinnas. Lyckas man, som det
även i det svåraste fall med energi skall ske, så har man den största
belöning i egen hälsa och tillfredsställelse och i betydligt minskade
både besvär och faror för barnet.
De båda viktigaste skälen för modersmjölkens obetingade
företräden framför varje annan näring äro dels att den är bacillfri, dels
att den har den i alla avseenden riktiga sammansättningen och
näringsvärdet.
Den nära livsgemenskap, som näringen vid modersbröstet måste
medföra, har nog även i andligt avseende sin rätt stora betydelse.
Det måste därför vara en plikt för varje moder att själv amma
sitt barn, åtminstone under de första veckorna och månaderna.
Moderbröstets vård
Redan i tredje eller fjärde månaden av havandeskapet börja
brösten att svälla och tilltaga i storlek, ett tecken på börjande
verksamhet i körtelvävnaderna och mjölkgångarna. Ibland kännas även
»ristningar» och »spänningar» i brösten. Redan nu måste man
ägna dem sin vård med tanke på deras blivande ändamål. Brösten
äro nu mycket känsliga och måste väl skyddas för allt slags yttre
våld, stötar och slag samt tryck av kläder och dylikt. De böra noga
aktas för temperaturväxlingar och kunna därför lämpligen täckas
med en mjuk ylleduk, som ej avlägges, så länge havandeskapet
varar. Medelstora bröst, i vilka man lätt kan med handen känna
körtelvävnaden och som hava fina, genom huden skimrande
blodådror, äro nog de som ge bästa utsikterna till mjölkrikedom, men
även rätt små och slappa bröst kunna, om de ej vanvårdas, genom
den retning, som barnets diande medför, utbildas till att lämna
tillräcklig mjölk.
Rätt många svårigheter erbjuda ofta bröstvårtorna. Ej sällan äro
de för små, tillplattade eller indragna i bröstets massa, så att de
synas omöjliga att fattas av ett barns mun. Detta sistnämnda är
vad man kallar »vårtband».
Det retning som barnets diande medför, kommer oftast vårtan
att förstoras och bliva tillräcklig. En gammal metod, som vi icke
rekommendera, är att låta ett äldre barn dia den nyförlösta modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
