Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Digivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNETS SJÄLSUTVECKLING 719
så oväsentligt som många tro, att »man skall lära sig krypa, innan
man kan gå». Konsten att gå i upprätt ställning, detta människans
kännetecken framför djuren, är en ganska komplicerad och hela
kroppen påfrestande balanskonst, som ej är inlärd på en gång.
Krypningen är otvivelaktigt en god förberedande kroppsövning,
innan balansen i upprätt ställning vidtager, och många läkare anse
den vara av stor nytta. Vissa specialister ordinera till och med
krypning såsom passande sjukgymnastik för personer med svaga :
ryggar, snedrygg o. d.
Armvrickningar kunna inträffa sedan barnet lärt sig gå, då
sköterskan under promenaden leder barnet och vid handen lyfter det
över en rännsten eller dylikt. Vrickningarna observeras därpå att
barnet dåligt och ogärna rör armen samt ofta har svullnad å
armbågsleden; de sättas av en läkare lätt åter i led och lämna då
vanligen ingen olägenhet efter sig.
Själsutvecklingen hos det späda barnet, sinnenas vård,
intelligens och idioti.
Det nyfödda barnet måste anses fullständigt omedvetet. Alla dess
själsliga egenskaper slumra ännu; icke ens sinnesorganen göra ännu
tjänst, ögonen kunna ej förrän om några dagar skilja mellan ljus
och mörker, öronen uppfatta ej ännu ljud, och smärta
förnimmes, såsom man nu konstaterat, ej förrän ganska sent. Det nyfödda
barnets rörelser, dess skrik och övriga livsyttringar äro automatiska
och ej beroende på några intryck.
Småningom börja dock dunkla förnimmelser vakna.
Känselsinnet utvecklar sig först och detta särskilt å läpparna. Ögat, som
till omkring femte månaden är närsynt, stirrar i början, då det är
öppet, omkring sig utan att kunna fixera något särskilt föremål;
ögonens rörelser äro i början inkoordinerade, d. v. s. båda ögonen
riktas ej alltid åt samma håll; modern bör därför ej bliva
förskräckt och tro att någon missbildning, skelögdhet eller dylikt är
för handen, om hon observerar, att de små ögonen ibland rulla
åt var sitt håll. Först fram emot andra månaden börja barnets
ögon riktas emot ett bestämt föremål och följa detsamma, t. ex.
ett ljus, och oftast har barnet ej förrän vid nio till tio månaders
ålder lärt sig att ställa sina ögonglober hastigt och fullständigt rätt
i förhållande till varandra. Hörseln är likaledes i början mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
