Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några viktiga kirurgiska sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÄLEDSÄKOMMOR 753
melse med behandlingen kan dock giva anledning till svårare
förstörelser i leden och inskränkt eller upphävd rörlighet i densamma.
Behandlingen har, i synnerhet som det mest är fråga om klena
och svaga barn, att först och främst taga hänsyn till diet och
hygien, kraftig föda, stärkande medel, frisk luft i sjukrummet o. s. v.
Absolut vila för leden, bäst genom fixerande förband, t. ex.
gipsförband i sträckt ställning, är vid konstaterad tuberkulos i knäleden
den närmaste lokala behandlingen. Den sträckta ställningen bör
alltid iakttagas vid knäåkommor, där utgången möjligen blir en
orörlighet i leden, ty ett styvt knä är brukbarast i sträckt ställning,
och bibehålles ej denna kan lätt en krökning utveckla sig, som
sedermera blir mycket svår att avlägsna. Absolut vila och
komprimerande förband samt stärkande allmänbehandling kunna ofta
föra till målet. I svårare fall måste sköljningar av knäleden eller
operation tillgripas. Tidigt ingripande med behandlingen är här
såsom vid all annan tuberkulos huvudsaken.
Kobenthet (»bagarben», X-ben) och hjulbenthet (O-ben) kunna i
höggradiga fall vara ingalunda likgiltiga felställningar av benen i
knäleden.
Kobentheten (genu valgum) förekommer i synnerhet under tvenne
perioder av livet, den ena under barndomsåren, 1—4 års ålder,
och den andra i åldern mellan 14—18 år. Hos små barn beror
kobentheten i allmänhet på rakitis (engelska sjukan), då de genom
denna sjukdom uppmjukade benen ej förmå bära kroppstyngden
vid gående; i ena fallet kan härvid huvudsakligen en kobenthet
utveckla sig, i andra fall hjulbenthet, krökningar å lårbenet, i fotleden
(pes valgus) o. s. v. Härvid ligger grunden till misställningarna
därför ej i själva leden utan i de till leden stötande benändarna.
Den under 14—18 års ålder uppträdande kobentheten har annan
betydelse. Den uppstår företrädesvis hos klena, hastigt uppväxta
ynglingar, vilka hava ansträngande arbete under ensidigt gående
eller stående, t. ex. bagarlärlingar, unga kypare, svarvare 0. s. v.
Höggradiga fall av kobenthet böra behandlas, emedan de
överlämnade åt sig själva hava benägenhet för att städse tilltaga och
dessutom draga med sig felställningar även av fotleden.
Behandlingen består i användningen av ortopediska apparater
och bandage. Vid ringa grader, i synnerhet hos små barn, kan
en rak skena, som fästes på utsidan av knäet och till vilken
knäleden genom elastisk binda fästes, vara av stor nytta. Gipsförband
95 — Hemmets Läkarebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
