Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första hjälpen vid olycksfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGAR, BRÄNNSKADOR 803
brott av benen i huvudskålens botten. Förlamning av nedre
kroppshalvan tyder på en skada (brott) å ryggradens kotor.
Förbränningar, brännskador
Brännskador hava sedan gammalt plägat indelas i tre grader.
Förbränning av första graden, då verkan endast visar sig såsom
en smärtsam rodnad å huden [(erytem), är i allmänhet ofarlig.
Sträcka sig erytemen däremot över mera än en tredjedel av
kroppsytan bliva de farliga, och om de omfatta mera än halva kroppsytan,
ända de ofta med döden.
I vanliga fall går den först friska röda färgen snart över i
brunaktig, varefter huden börjar avfalla.
Förbränning av andra graden är för handen, då huden upphöjts
i större eller mindre brännblåsor. Blåsornas innehåll är mestadels
klart och gulaktigt, flytande, ibland geléartat serum. Blåsorna brista
lätt, smärtorna äro större än vid förbränning av första graden.
Förbränning av tredje graden är mera djupgående, i det att
huden förbränts till en död massa, s. k. brandskorpa. Vid förbränning
genom kokande vätska är denna skorpa mjuk och gråaktig, annars
mörkbrun och torr. Vid avstötning lämnar den öppna sår, vilka
vid sin läkning hava stor strävan att sammandraga i hög grad, och
ärren efter större brännskador kunna bliva i hög grad vanställande.
Faran av i synnerhet större brännsår är också, att de så lätt bliva
säte för infektion, som kan giva anledning till sårsjukdomar. Även
förbränningsprodukterna själva hava giftiga egenskaper och
uppsugas lätt i blodet från brännsåren.
Första hjälpen vid brännskador sker enligt följande principer.
Avlägsna varsamt brända klädesplagg; äro delar av kläder
fastklibbade vid huden, få de sitta kvar, och man klipper omkring dem
med en vass sax.
Brännblåsorna lämnas i fred för att undvika infektion. Äro de
mycket spända, kan man sticka hål på dem med en glödgad nål.
Badda eller skölj ej med vatten; därigenom ökas smärtan och
faran för infektion.
. Pålägg rena lappar (bäst sterilt gastyg) bestrukna med någon
salva, t. ex. zinksalva, ren vaselin o. d., eller doppade i kalkliniment
(med eller utan tymol). Även pulver, t. ex. zinkvismutpuder (5 delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
