Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvård i hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
862 SJUKVÅRD I HEMMET
sjukrummet även under kalla vinterdagar vädras, om den sjuke
därvid väl ombäddas. Att endast öppna fönster på glänt och
under längre tid eller endast s. k. lättluckor åstadkommer föga
vädring, men däremot ett obehagligt och mera skadligt drag. Vädring
bör ske morgon och afton samt efter varje gång den sjuke haft
avföring.
Renlighetens iakttagande i sjukrummet är av den allra största
betydelse. Alla föremål som äro ägnade att uppfånga och
kvarhålla damm, »dammgömmor» (såsom t. ex. de rysliga s. k.
Makartsbuketterna), böra avlägsnas och för övrigt alla överflödiga möbler,
vilka alltid inskränka utrymme och luftmängd samt göra en
grundlig rengöring svårare. Golvet bör vid behov tvättas, icke skuras.
Lämningar efter måltider, använda kärl, urin och uttömningar,
smutsigt gång- och sänglinne skola genast avlägsnas och om
behövligt desinficieras och oskadliggöras.
Den sjukes bädd ställes lämpligen så, att den blott berör väggen
med huvudändan men är fritt tillgänglig från de övriga tre sidorna;
detta är både för läkarens undersökningar och för skötseln i
atimänhet bäst. Sängen bör ej stå för nära eldstaden, så att den är
direkt utsatt för värmen från denna. Ej heller bör den vara ställd
så att drag från fönster eller dörrar träffar den sjuke.
Ändamålsenligt är att hava en stor flyttbar skärm, som kan
ställas för sängen, men vid skötseln av den sjuke bortflyttas. En
fristående säng, helst järnsäng, är att föredraga. De hos vår
allmoge så vanliga lådformiga utdragssofforna äro i alla avseenden
förkastliga, de äro nästan omöjliga att rengöra och obekväma både
för den sjuke och hans skötare.
Underlaget bör ej vara för mjukt, tagelmadrasser äro de
lämpligaste. Lakanen skola ofta bytas, så att de alltid äro rena och
fina. Gå den sjukes avföringar i sängen, skyddar man madrassen
genom en under lakanet lagd större vaxduk, gummitaft eller dylikt
vattentätt tyg. Betäckningen skall ej vara för riklig eller tung. Ett
par yllefiltar äro läimpligast, ty de äro lättare att desinficiera än
stickade täcken.
Vid större andnöd, hjärtsjukdomar m. m. finner sig den sjuke
bäst, om han i sängen intager en halvsittande ställning. Denna
kan åstadkommas genom en under madrassens huvudända införd
stol. Såsom stadigt fotstöd kan man giva den sjuke en hård kudde,
en träkloss eller dylikt. Sjuka, som äro för svaga att självständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
