Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så lycklig och ej behöft använda, men som jag icke glömt
att jag fått, med många både milda och allvarsamma
förmaningar, af" (här bockade han sig’för Maria, som nu
var inkommen) "min välgörerska, som jag är så stor tack
skyldig."
Öfversten blef rörd af denna enkla berättelse, så att
han nära omfamnat sin gamle Johnson, hvilken ock från
båda nu erhöll många uppmuntrande ord, hvarefter Maria
bad honom gå och intaga den måltid, som han förut af
sinnesrörelse ej kunnat smaka.
Nu öfverlades om hvad som skulle göras. "Det är
bäst," sade öfversten, "att du fortsätter komplotten, som du
så vackert börjat; men hur skall han kunna bestrida båda
tjensterna?"
"Ah jo, trädgården är ju ej så stor, och så får min
Emma hjelpa till, när det behöfves."
"Men hvad skall det blifva af Fredrik?"
"Hans fader, som är skomakare, vill gerna hafva
honom hem, emedan han lärer fått mycket arbete, och vill
lära honom sitt yrke, och så slipper du att förargas öfver
hans oskicklighet som betjent."
"Ja, ställ om allt som du tycker, jag vet att jag blir
belåten dermed." Dermed omfamnade han Maria, och det
blef aftaladt, att Johnson skulle komma till hösten.
Men icke fick vår kära Johnson sitta i fred vid sin
måltid. Så snart gossarne känt igen honom och hört
hvad som varit på förde, lemnade de honom ingen ro med
frågor-, — och sedan skulle han gå med dem i trädgården
och se de små sängar de fått till plantering. Den ene
menade, att han skulle hafva tusenskönor på sitt land, den
andre reseda, och när Johnson lofvade dem ännu andra
vackra blommor, hoppade de upp i famnen på honom, som
tog dem på sina starka armar och så, omslingrad och nästan
qväfd af fyra armar kring halsen, under barnens stoj och
munterhet, gick in och presenterade sig till allas förnöjelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
