- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
49

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet. - Sextonde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Det der kan jag göra alltihop," sade Fritz, "gå du
efter något annat." Och så hjelptes de åt att’hemta
knifvar och gafflar och småtallrickar m. m., och Lotta inbar
matsäcken från köket, — allt medhanns till den bestämda
tiden, och det blef glädje och solsken både utan och innan
hela dagen.

Sextonde kapitlet.



Hösten var nu kommen, och man lagade sig till
inflyttning till staden. Ingen längtade just derefter, om ej
för att råka familjen Emmerich, som var kär för alla, i
synnerhet för Emilia, som uti Julie hade sin bästa vän,
med hvilken hon kunde meddela sig om allt. Båda
flickornas mödrar öfverensstämde i sina åsigter om barnens
uppfostran, ehuru fru Emmerich var något strängare än
Cecilia, i följd hvaraf Emilia blifvit något friare och
ledigare än Julie, hvilken senare just nu var utkommen i
verlden och der gjorde uppseende för sin skönhet och sitt
bildade umgängessätt. Under’ sådant förhållande var det
icke underligt, om fru Emmerich med oro tänkte på de
intryck, för hvilka unga flickor äro blottställda vid deras
första utträde ur föräldrahemmet, genom bekantskaper med
ungt folk, som ej blifvit lika noggrannt uppfostrade, utan
hufvudsakligen ledas af sin egen sjelfklokhet, med
missaktning för föräldrar, och förvända af dålig, lätt läsning,
okloka uti hvad de borde veta, kloka i allt annat.

Emilia var ej vacker, men hade Stora, lifligt’talande
ögon, vackert, rikt hår, och en ren, fin hy, hvars utseende
förhöjdes genom hårets benägenhet att falla i lockar,
äfvensom en vacker växt och hållning, ett arf af modren, som
hon allt mer och mer började likna, samt en oskuldsfull
mildhet i hela sitt väsende, som gjorde att alla fäste sig
vid henne. Hon var nu på sitt fjortonde år och skulle
denna vinter afsluta sin skolgång. Fru Lindskölds plan
hade alltid varit, att hon ej skulle öfveransträngas^ skolan

Hemlif på landet. - 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free