Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62-
hon väl kunde veta, att någon dans troligen ej skulle
komma i fråga för henne. Slutligen fick hon den önskade
tillåtelsen, och fru Lindsköld var äfven nära att låta
öfvertala* sig, då doktorn inträdde och, vid underrättelsen om
hvad som var å färde, helt och hållet afrådde derifrån,
emedan fru Lindsköld så lätt kunde blottställa sig för
förkylning och sjukdom, så att den planen gick om intet, till
stor sorg för Emilia. För sin del blef mamma gerna hemma
hos sin Agnes, under det de båda familjerna för öfrigt voro
på balen, hvilken, såsom Emilia sedan omtalade, var
"rysligt rolig".
"Jo, nog fingo vi dansa," svarade Emilia på förfrågan
härom. "Sedan vi en gång kommit upp i en francaise,
blefvo vi jemt uppbjudna; och kan mamma tänka, att jag
kom att dansa i samma francaise som de kungliga. Jag
blef så rädd att ej kunna skicka mig rätt, att jag
kände-det i hvarenda lem, men så fick jag se Aurore .Brunhjelm,
som äfven dansade der, och det lugnade mig litet, ty jag
tänkte, hon ger mig väl något tecken, om jag bär mig
dumt åt. Jag dansade nied baron EL, som mamma vet
umgås hos Emmerichs och som har litet tycke för Julie ;
det var väl derför jag blef uppbjuden. Sedan
sammanträffade jag med Aurore, som var mycket roligt; hon
presenterade mig för sin man, och hvad tycks, att han bjöd
upp mig till cotillonen, han som förut bara dansat med
hofvens damer, hvilket allt gjorde mig förlägen. I början
var det också litet krångligt, men sedan gick det mycket
bra och var så roligt, — han förde så väl i valsen." —
-Detta allt och hvad mer Emilia hade erfarit på balen
omtalades utförligt och i minsta detalj för mamma, som gladde
sig åt sin dotters enkla och okonstlade uppfattning af
personer och förhållanden. ■ _
Mot våren blef det detta år mycket nöjen, bjudningar
och tillställningar af hvarjehanda slag, och Julie och Emilia
blefvo eftersökta såsom verkliga prydnader för
sällskapslifvet. Emilia växte till sig i utseende och behag, fick
efterhand en behöflig salongsvana och ådagalade i sin
konversation en liflighet, förenad med blygsamhet, som tillvann
henne både äldres och yngres tycke, så att äfven hon
snart blef föremål för samma slags artigheter, som kommo
Julie till del. Det var nu godt, att hon hade Julies
erfarenhet till motvigt mot hennes naturliga benägenhet att tro
på hvad som sades henne; men snart lärde hon sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
