Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjette kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Kammarrådet Ljungfelt hade bestämt sin resa till
början af Juni, och brukspatron Lindsköld till medlet af samma
månad. Dessförinnan hade Emilia den lyckan att få göra
ett, som det syntes, godt ombyte af barnjungfru för Agnes,
hvaråt hon synnerligen med afseende på resan gladde sig.
Eva var också ganska påpasslig, villig och ordentlig, hade
genomgått en god skola och sedan der stannat qvar en tid
till hjelp som underlärarinna, hvilket äfven nu kom till
pass. Bland Emilias bekymmer hade länge varit och var
fortfarande Agnes okunnighet. Mamma hade visst börjat
någon undervisning på lek, men hvad som då inhemtats,
var nu förgätet, och när Emilia hade velat försöka att ’
återtaga denna undervisning, voro både hon och Agnes så
dåliga, att man måste öfvergifva all tanke derpå. Hon
hoppades, att Eva, som hade ett tåligt och mildt sätt, skulle
kunna biträda härmed. \Sjelf höll Emilia på att återfalla i
sin förra svaghet genom den oro Agnes förorsakade om
nätterna; men sedan hon trodde sig kunna lita på Eva, fick
denna nästan uteslutande taga vården om det sjuka barnet,
så att Emilia både kunde få nödig hvila och tillika tid för
alla resebestyren.
Enligt uppgjord reseplan foro de kanalvägen ned till
vestra kusten. Den rena sjöluften och den herrliga
naturen framkallade snart liksom nytt lif hos hela familjen.
Brukspatronen, stum i början, blef efterhand rätt språksam,
i synnerhet då några herrar bland medpassagerarne voro
intresserade af att höra hans erfarna ’råd och meddelanden
i landtbruk m. m. Det är alltid i sådana fall en större
förströelse uti att gifva än att taga emot.
Framkomna till Strömstad efter en lugn och behaglig
resa blefvo de förvånade att på stranden finna herr
Bernheim, som hade’kommit dit dagen förut, och nu
händelsevis hade kommit ned till ångbåten samt straxt naturligtvis
frågade, om han kunde stå till någon tjenst. Detta anbud
antogs med tacksamhet af herr Lindsköld, som nu kunde
lemna flickorna och sjelf gå att uppsöka deras logis, i stora
huset vid torget. Enligt Emilias önskan åtog sig herr Bernheim
att straxt efteråt ledsaga Agnes hem till pappa, emedan
det blåste för kallt för henne att längre stanna qvar vid
stranden. Agnes hoppade glad åstad vid den ledande
handen, som hon så väl kände till, och herr Bernheim förde
henne en liten krokväg till fru B. för att köpa en påse
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
