- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
90

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjette kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

konfekt, hvilket naturligtvis ej var påkostande. Yid
hemkomsten till hotellet var hon emellertid så trött, att hon
knappt orkade tala, och så lade de henne, med
konfektpåsen i famnen, på soffan, der hon snart insomnade, under
det pappa sjelf blef sittande i andra hörnet. ISTu skyndade
herr Bernheim tillbaka till hamnen, för alt erbjuda
ytterligare hjelp, men mötte på gatan Emilia, nu helt
rödblommig om kind, samt Eva straxt efter med bärare. Han
följde tillbaka till porten, men då han numera ansåg sig blott
besvära, tog han afsked och erhöll den hjertligaste
tacksägelse både med ord och detta innerliga själsuttryck från
ögat, som var Emilia eget, då hon ville säga något
förbindligt, och som icke af alla herrar kunde mottagas med
likgiltighet. På hemvägen tänkte han med förvåning på
Emilias så plötsligt förändrade utseende, ifrån sjuklighet
och vemodsfullhet till full helsa och lifaktighet, efter hvad
det ville synas.

Yid Emilias hemkomst fann hon Agnes rödblommig
och sofvande så hårdt att det hördes, — hvad man aldrig
förr erfarit, pappa nöjd och belåten med allt, och
bostaden treflig, så att nog var början på allt sätt god.
Dagen derpå kommo Ljungfelts på besök. Henriette var
mycket hygglig och okonstlad, och Therese och Emilia
blefvo genast goda vänner. Straxt blef fråga om
antecknande till societeten m. m. Men herr Lindsköld sade, att
han gerna ville anteckna sig och betala, blott han- sluppe
att vara med, — något hvari Emilia äfven instämde;
deremot längtade alla, i synnerhet flickorna, efter promenader
bland berg och backar i omgifningarne.

Utsigten åt torget var liflig. Der uppgjordes,
påbörjades eller verkställdes allt hvad till nöjen och tidsfördrif
hörde, så att man i fönstren omkring nästan kunde ha reda
på allt, hvilket var roligt nog för dem som ej
personligen ville vara med i hvimlet. Mycket folk voro redan
komna, och flere ankommo dagligen. Så mycket lättare
var det, för den som det ville, att kunna draga sig undan.

De första dagarne gjorde man inga längre
utvandringar än till badhuset; och för Agnes räkning anskaffades
sten- och träbitar till att bygga hus af på gården, hvarmed
hon var belåten. Sedan började herrarne att tillsammans
göra längre promenader, och äfven Emilia vågade snart att
företaga utflykter än hit, än dit, sedan hon fått alltmer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free