Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettionionde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
får man lof att undersöka hvad det är som så der lätt
flyger en i munnen, om det är kärnkorn eller blott agnar;
men äfven, det, äkta kornet ser stundom odugligt ut, tills
skalet- blifvit ,borttaget och man funnit en ypperlig kärna;
andra deremot måste helt och hållet bortkastas, förtrampas
och glömmas. Emilia hade under mer än trenne års tid
fått så godt som stjäla sig till någon sysselsättning med
studier (hon hade dock gjort det mer än hon sjelf tycktes
veta af), men hvad som i det afseendet högst besydligt
befordrade hennes framsteg var umgänget med hennes så
i allt bildade fastman. Icke kunde nu hennes återtagna
studier blifva honom obekanta, snart deltog han deruti,
hjelpte henne med råd och upplysningar, hvilket allt hon
tillegnade sig med en ifver och läraktighet, som ej kunde
annat än högligen roa, ja förtjusa honom. Fullkomligt
skicklig var ock Alfred till denna undervisning, då hans
fader aldrig tålt att han fått lära någonting blott ytligt.
Han talade ledigt trenne språk och var äfven ganska
hemmastadd i .vetenskapliga ämnen. Allt detta gjorde att
denna undervisning skänkte både lärare och elev de mest
njutningsrika stunder.
November månad hade nu ingått, och den dag var i
annalkande, då Rudolf och Emilia skulle resa till Forsvik
för en nödig tillsyn derstädes. "Hvad det skulle vara
roligt att få följa med," sade Julie, och nämnde tillika vid
afskedet, att hon skulle resa dit på nyåret, "men då följer
visst ej Emilia med, eller hur?" tillade hon.
"Nej, men då du reser i början af Februari, måste
jag medfölja, och till dess skola vi ställa i ordning varma
rum, och blifva der några dagar eller en vecka — vill du
ej det, Julie?"
Det förstås, att Julie riktigt hoppade af glädje Öfver
ett sådant förslag. "Men," frågade hon, "hur kommer det
till, att Rudolf så ofta behöfver resa till landet? Aldrig
brukade morbror göra. det."
"Jo, ser du," svarade Rudolf, "han hade inspektor då;
nu är jag pappas inspektor, och följaktligen kommer du
icke att bli annat än inspektorsfru."
"Ja, lika godt, jag kunde nog vara rättarm adam,. oni
så vore, men vi skola väl bo i ena flygeln?"
"(rastrummen, menar du?"
"Ja, och der är ju äfven ett litet nätt kök?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
