Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettionionde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
"Ah," hviskade Emilia i öfverstens öra, "det finnes
intet, hvarmed han ej kan reda sig."
"Och hemligheter till på köpet," suckade Alfred.
"Nå, i så fall," inföll Ahifelt, "bör du bestämdt begära
skilsmessa; jag skall bli en god advokat för dig, och
hoppas med säkerhet vinna åtminstone i första instansen."
"Här är då," sade herr Lindsköld, "alltjemt gräl i
huset-, — komma nu äfven främmande och Öka på!"
"Ja,"’ sade Ahifelt, "och det värsta grälet kommer
alltid från hjertat. Se der åter en grälmakare," tillade
han, då Rudolf inträdde.
"Nej, det kominer då endast an på Julie," sade
Rudolf, i det han tog en stol och satte sig bredvid henne.
Men han räckte henne handen, sägande: "vi skola väl låta
det få vara fred för i afton."
Emilia kunde nu äfven lemna någon uppmärksamhet
åt Agnes’ lektioner, hvilka fortsattes af mamsell Evelina
T. till allas belåtenhet. Evelina var en hygglig, ödmjuk
flicka, med ett mildt och godt sätt att vara, hvilket Emilia
erinrade sig att mamma ansåg så vigtigt vid barns
handledning. Hon blef derför ofta qvarbjuden till middagen
och var genom sin goda bildning ett sällskap för alla
åldrar, och Agnes och hon höllo riktigt af hvarandra.
Julen nalkades och dermed följde, som vanligt, många
bestyr med julklapparne. Af sådana blef det en stor
myckenhet, men ganska få dyrbara — sådant tyckte ingen
om — endast små attraper, putslustigheter haglade det
nästan, som man säger. Familjerna voro naturligtvis
tillsammans, och glädjen var hjertlig och liflig. Bland de
dyrbara presenterna voro tvenne brudklädningstyg af tjockt,
slätt, hvitt siden, hvilket Alfred beställt från Paris till
julen, då ett troddes blifva behöfligt; han fick härför inga
bannor, ty en brudklädning måste ju ändock vara
någonting präktigt. Tidigt blef denna julafton börjad och tidigt
slutad, för att icke störa morgondagens högtid — så
önskade alla.
Nu kommo julnöjen och bjudningar, hvilka
Lindskold-ska familjen litet mera än vanligt bevistade; likväl tyckte
Emilia alltid att det var något motbjudande uti att vara
borta två dagar å rad, ehuru hon ibland sökte öfvertyga
Alfred om motsatsen för hans egen del; men han var i
det fallet icke lätt att öfvertyga, utan om hon, såsom hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
