- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
192

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyratiofjerde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glädjen stod -riktigt, som man säger, högt i taket. De
resande fingo . väl först egna sin helsningsgärd af Ömhet
åt deras gode fader, men derefter blef det intet slut på
helsningar, frågor, tillrop från alla husets öfriga innevånare.
De tillbragte sedan några glada och lyckliga dagar på
Porsvik, hvarunder resans händelser och intryck
naturligtvis utgjorde ett outtömligt samtalsämne. Efter några visiter
i grannskapet och en half dags vistande på det kära
nybygget/ afreste Alfred, för att om ett par veckor återkomma
och hemta Emilia. Under tiden hade Julie och Emilia
mycket att språka om och att tillsammans afgöra; mycket
hade under Emilias frånvaro förekommit, som nu behöfde
utredas och förklaras. Saknaden vid afresan från Porsby
mildrades af tanken derpå att de Öfriga af familjen snart
skulle komma att flytta efter, om de än ända till emot
jul måste vänta på Eudolf och Julie. Denna första jul
kunde ingen ens fördraga tanken på att vara åtskiljda,

I det nya huset - med de nya våningarne inflyttade
nu de nya innebyggarne, hvilka väntade sig så mycken
glädje och trefnad af att få bo under gamma tak. Detta
uteblef lyckligtvis ej heller. Agnes, numera nästan
fullkomligt frisk, hörde liksom till dem alla, och hoppade som
en elva emellan dem alla; men Emilia var och förblef
hennes ledband och omvårdnad i allt, hennes rätta moder.

Dessa båda nyskapade familjer, som vi sålunda följt
hvar och en till sitt hem, måtte de länge få ostördt njuta

af den lycka och sällhet, hvarmed de tillsammans trädt ut
i lifvet. "I lust och .nöd", såsom de lofvat, hoppas de unga
makarne visst äfven att kunna realisera sina djerfvaste
förhoppningar; men ack! de hafva så litet försökt den senare
delen; och i fall deras förhoppningar äro alltför sanguiniska,
måtte då åtminstone ingen större olycka drabba dem, förr
än’ de hunnit af egen Ökad erfarenhet och af andras exempel
hemta nog styrka att, tryggade vid hvarandras sida, med
hopp och förtröstan och med oförminskad kärlek gemensamt
sträfva äfven i den onda dagen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free