- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
15

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 3

Jag var uppe på däck till helt sent och betraktade
ljusexplosionerna, som vår fart kallade upp ur djupet
längs med fartygets köl. Yi foro likasom i ett element
af klart silfver, i hvilket de grannaste konstellationer
af gyllene stjernor oupphörligt sprungo fram.

Dagen derpå var det mulet; himmel och haf voro
grå, vågorna bly färgade. Men när vi kommo i den
stora, sköna hamnen vid New York, hvilken omslöt oss
lik en öppen famn, bröt solen genom molnen stark och
varm, och allt lyste vidt omkring. Det var en herrlig
mottagning af den nya verlden; dertill var i luften
något sä underligt liffullt, sprittande, ungt, att det
frapperade mig. Det var deri något af den första
ungdomens lif, — så der som man känner vid femton
eller sexton år. Jag drack den luften, som man kunde
dricka nektar, under det jag från däcket skådade ut
på den nya stranden till hvilken vi nalkades hastigt.
Den var låg; en skog af master skymde för mig ännu
New York, man såg dock dess torn och rökar, och till
höger och venster i hamnen lågo, med gröna kullar
och klungor af vackra villor och hus, de stora öarne
Long-Island Ocli (till venster) Staten Island, hvilken
syntes mig högre och skogigare än den öfriga kusten.
Hamnen är magnifik och vår ankomst var festligt
vacker, tack vare sol och vindar.

En mycket hygglig familj »Bones» från Georgien
tog mig och allt mitt med största vänlighet om hand,
och förde mig med sig till Astorhouse, der vi genast
fingo rum. Den bleka flickan och jag gjorde sällskap
i ett rum fyra trappor upp; vi kunde ej få det
annorlunda. Jag hade icke varit en qvarts timme i Astor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free