- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
127

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

i tusen små tvister och småstrider? Då kommer ett
allvarligt, ärligt krig, just likt jätten som krossar
dvergarne. Menniskorna glömma sina små strider för
gemensamma stora intressen. I dessa blifva de åter
bröder. Och efter jättarne komma gudarne och lifvets
förnyelse med dem. Menniskorna måste betydligt växa
i hjerta och intelligens, och samhället i sitt arbete,
innan de tåla vid allmän fred. Denna måste arbetas på
inifrån. Bland frågor som denna afton ställdes till
mig, var denna: »hvad tänker ni vid att så mycket
folk kommer för att se på er? — »Jag önskar att
jag vore vackrare!» svarade jag enligt med sanningen.

Vår värd var en man af angenäm personlighet,
öppen och vänlig som en äkta amerikan; hans hustru
var en fin och behaglig liten qväkerska, med den
stämpel af något fridfullt ocli färdigt, som utmärker
qvinnorna af denna religionssekt och som gör dem för mig
särdeles behagliga; jag tycker om deras stilla väsen
och benämningen »thee» hvarmed de tilltala alla. Hon
hade haft och förlorat ett enda barn, och hade nu
upptagit som eget barn en liten gosse, hvilken älskade
henne som en moder och knappast kunde trifvas utan
i hennes närhet.

Förmiddagen, dagen derpå, tillbringades på besök
i åtskilliga små hem, flera tillhörande qvakare, som
alla utmärktes af ordning ocli snygghet, men också,
tyckte jag, af någonting stelt och tomt som skulle
trycka mig. Sedan fortsatte vi vägen till Oxbridge,
der vi skulle fira »Thankgivings»-festen. Vi hade vårt
hem hos ett ungt nygift par, en doktor och hans lilla
fru, Marcus Springs systerdotter. De hade bygt sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free