Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
sätt som öfverraskar och upplifvar mig. Jag känner
hvar dag huru alldeles nödvändig för hela mitt lif och
min utveckling denna amerikanska resa är.
Tisdagen d. 4 December.
Nyss tillbaka från min lilla resa med Springs och
Bergfalk till Concord, den äldsta staden i
Massachu-sett och "VYaldo Emersons bostad. Vi foro och kommo
fram i. en riktig snöstorm. Men jernvägsvagnarne
voro väl varma, och man sitter der i allsköns komfort,
utom att man ruskas duktigt ibland, ty jernvägarne
här äro betydligt skrofligare eller ojemnare än de
jag farit på i Europa. Emerson kom emot oss
gående genom den lilla gången af granar framför hans
hus, med bart hufvud under snöfallet; en stilla, ädelt
allvarlig gestalt med blek liy, starkt markerade drag
och linier, mörkt hår. Han syntes mig yngre än jag
hade tänkt mig honom, hans utseende mindre
tjusande men mera betydande. Han sysselsatte sig med
oss, ocli särdeles med mig, i min egenskap af
fruntimmer och utländska, humant och behagligt.
Emerson är en mycket egen individualitet, men
för kall och hvperkritisk att anslå mig; ett starkt,
klart öga, alltid spejande efter ett ideal, som han
finner ouppfyldt på jorden; i allt upptäckande brister,
halfheter och ofullkomligheter, ocli för stark och
helgjuten sjelf att förstå andras svagheter och lidanden.
Ty äfven lidandet föraktar han som en svaghet,
ovärdig högre naturer. Denna besynnerliga menniskonatur
lärer aldrig ha varit sjuk. Men sorger har lian haft
och lärer ock ha kännt dem djupt — hvarom äfven ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
