Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.184
på nytt. När helst en själ är enkel och mottager
gudomlig vishet, måste gamla ting förgå, — medel,
lärare, texter, tempel falla. Alla ting äro helgade
genom förhållande dertill, det ena lika mycket som
det andra».
»Men äfven starka intellegenser våga ännu icke
höra Gud sjelf, om han icke talar likt någon David
eller Jeremias eller Paulus».
»Om vi lefva sanningsfullt, så skola vi se
sannings-fullt. När vi få en ny insigt, så skola vi gladligen
af-lasta minnet af dess upplagda skatter, såsom gammalt
skräp. När en menniska lefver med Gud, bör hans
röst bli så ljuf som bäckens sorl och kornets sus».
»Dessa törnrosor under mitt fönster hänvisa ej till
föregående eller bättre törnrosor; de äro för livad de
äro. De lefva med Gud i dag».
Menniskan kan icke bli lycklig innan hon äfven
lefver med naturen i det närvarande, öfver tiden».
»Det yttersta faktum är att alla uppgå uti den
evigt välsignade Ene. Sjelftillvarelse är den högsta
orsakens attribut; och denna utgör måttet af godt efter
den grad, i hvilken den ingår i alla lägre former.
Alla verkliga ting äro så genom den dygd som de
innehafvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
