- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
277

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.277

taga »lunell» lios mig, jemte cle unga Lowells. Hon
kom, full af skummande lif, varm af läsningen, varm
af framgången, af alla åliörarnes värma, ögat syntes
kunna uppfatta hela verlden, och de vidgade
näsborrarne tycktes insupa all verldens rika lif. Af en
händelse hade Laura Bridgeman med sin vårdarinna
kommit att besöka mig vid samma tid, och satt i min
parlour just som Fanny Kemble trädde in. Fanny
Kemble hade aldrig förut sett deri blinda och
döfstumma Laura, och blef så betagen vid åsynen af denna

o *J

arma, fängslade natur, att hon satt visst öfver en qvarts
timma försänkt i hennes betraktande, under det stora
tårar oupphörligt rullade utför hennes kinder. Laura
var nu ej rätt frisk och derföre mer än vanligt blek
och stilla. Man kan ej lätt tänka sig två större
kontraster än dessa två varelser, dessa två lif. Fanny
Kemble med alla sinnen öppna för lifvet, mäktig att
eröfra lifvet i hela dess mångfald och fullhet; Laura
Bridgeman utestängd från lifvet, med de ädlaste
sinnen tillslutua, döda, utan syn, utan hörsel, utan
talförmåga!!.... Och ändå var nu kanske Laura den lvckli-

O %}

gaste af de två, åtminstone i sin egen känsla af
tillvarelsen. Äfven nu tillkännagaf hon lifligt, vid
tillfrågan, sin känsla af lycka. Och Fanny Kemble gret,
gret bittert. Var det öfver Laura, öfver sig sjelf,
öfver blotta kontrasten dem emellan? — Jag gick ett
par gånger till henne för att förmå henne att taga
något till förfriskning, men hon svarade blott: »rättnuL»
och fortfor att se pä Laura och tårarne att rulla.
Sednare lugnade hon sig, och vi hade med Lowells en
stunds lifligt, roligt samtal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free