- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
282

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.282

från vestern predika öfver »det positiva i
kristendomen», en af de bästa extempore kristliga tal jag hört i
något land. Predikanten, Henry Beecher, är en ung man
full af lif och energi, ocli predikar ur en erfarenhet af
det kristliga lifvet, som ge hans ord en gripande makt.
Dertill synes han mig ovanligt fri från sekt-anda, och
håller sig med styrka och klarhet till alla kristliga
kyrkors samfäldta ljus och lif. Han är äfven qvick,
och skyr ej *att med humoristiska infall upplifva sin
predikan, och mer än en gång utbrast ett allmänt löje i
den af folk proppfulla kyrkan, hvilket ej hindrade att
församlingen snart var färdig att gjuta andaktens
glädjetårar. Detta var fallet vid den unga prestens bön
öfver brödet och vinet vid nattvardens utdelande; och
tårarne strömmade äfven öfver hans kinder, då han
försänktes i en stilla hänryckt betraktelse öfver
nattvardens ljusa mysterium öfver den i Kristi lif (»kött
och blod») pånyttfödda och förklarade menskligheten. »Då
vi gå till kommunionen med våra närmaste, eller våra
vänner, skulle vi göra lefvande för oss denna tanke, vi
skulle se dem ur den kristliga förvandlingens synpunkt,
och tänka: »huru skön skall icke min maka, min vän,
min broder blifva, då detta fel eller denna brist
bortfaller, då han genom det gudomliga lifvet framstår
förklarad! O! huru tåliga, huru milda, huru älskande
och hoppfulla kunna vi ej då bestå oss att vara!»

Så var riktningen af den unga prestens tal, men
huru innerligt och hänförande han talade kan jag ej
beskrifva. I nattvarden, till hvilken han inbjöd alla
närvarande kristna, af hvad namn och sekt som helst,
äfvensom fremlingar från andra länder, deltog äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free