Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
och hyggligt folk; men jag plågas så af stora middagar
och mår så illa af maten jag då äter, att jag hoppas af
allt hjerta att icke behöfva fara på några vidare. Men
min goda värdinna, som har en ungdomlig själ i en tung
och något lam kropp, är så hjertligt glad att bli
bortbjuden. I går, på vägen, som häromkring går
genom tung sand, stannade vi i en skog för att låta
hästarne hvila. Djupare in i skogen såg jag en slaf-by,
eller hus liknande dessas hus; men som sågo ovanligt
oregelbundna och förfallna ut. På min begäran gick
M:r Poinsett med mig dit. Jag fann verkligen husen
i det mest bristfälliga, bedröfliga skick, och i husen —
gamla och sjukliga negrer och negerqvinnor. I ett
rum såg jag en ung gosse, mycket svullen, som af
vat-tusot; — regn och vind kunde fritt komma in genom
taket. Allt var naket i rummet, och ingen ved eller
eld syntes der, ehuru dagen var kall. I ett annat,
uselt hus sågo vi en gammal gumma, liggande bland
trasor såsom i en hundkoja. Detta var således
försörjningen, som en plantage-egare gaf de gamla och sjuka
bland sina tjenare! Till hvilket öde äro ej dessa i
sådana omständigheter hemfallna! Och hvilket
förbarmande öga ser dem utom — Guds ?!.....
I en slaf-by invid en herrgård såg jag utmärkt
vackert folk och boende i goda hus. Men jag
anmärkte hos de unga männerna mörka och trotsiga
blickar, och ingen vänlighet mot deras husbondfolk. Det
såg icke godt ut.
På hemvägen foro vi igenom flera slafbyar. Det
var trefligt att se elden lysa ur de små husen (hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
