Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
ganska menuett-likt. Ja g förmodar, att det är
deras sätt att fria. En märkvärdighet är, att man
aldrig lyckas i bur fostra opp ungar som man fångat af
dessa fåglar. De dö alltid kort tid efter fångenskapen.
Det påstås att modren kommer till dem och ger dem
gift. De fullväxta fåglarne deremot trifvas väl och
sjunga i bur.
I mina förmiddags-funderingar afbrytes jag af en
munter negerflicka (piga i huset) som säger: »Missis
skickar mig att hålla jagt efter er!» (»Missis send me
to hunt for you»!) och det är då för att kalla mig att
äta middag. Skrifver jag bref på mitt rum, så
kommer vanligen kl. 12 den goda frun sjelf upp till mig
med Bananas och ett glas mjölk. Hon är
innerligen god.
Om eftermiddagen går jag vanligen ut på
upptäckts-resor. När jag kommer hem i skymningen, ser
jag ofta mitt gamla par komma emot mig, lion
lin-kande, stödd på hans arm och på en käpp.
D. 24 April.
I går aftons lät jag af en gammal neger ro
mig i en liten kanoe utföre Waccamaw-floden,
oaktadt M:rs Poinsetts föreställningar, som trodde att det
aldrig skulle gå väl. Månen gick upp och sken klart
öfver floden och dess stränder, öfver hvilka hängde
åtskilliga träd och växter i blomma, som jag ej kände.
Negern, en vänlig gubbe, paddlade båten flinkt framåt,
och hvar jag såg en lockande blomma, dit styrde vi
hän och plockade den. Så foro vi ett par timmars tid
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
