Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
jag (len femtonde dennes om bord, reser härifrån till
Philadelphia, och derifrån till Washington. Till dess
blir jag stilla här, och gör blott små utfarter inom
och utom staden. Jag är frisk, mitt lilla hjerta, tack
vare vår Ilerre och homoöpathien, samt fortfarande
varsamhet i dieten och njutandet af mina älskade
bana-nas. Dessutom nyttjar jag här salta bad, och ehuru
de tagas i en sump, under tak, känner jag att de äro
mig goda.
Tvänne Miss Ånnelys, förmögna, ogifta systrar
af medelålder, lia godheten låna mig vagn och
hästar att föra mig till sig. Den yngsta af dem
följer vanligen med. Kusken och hästarne äro gamla
trotjenare i familjen, och vi måste fara som de vilja,
och det är icke fort. Härom morgonen föreföll följande
samtal mellan slafven och hans herrskarinna. Hon:
»Kära Richard, för oss icke .... gatan; den är så lång
och så sandig; vi komma aldrig fort. Ilör du,
Richard?» — Han: »Jag vill fara den vägen, Missis!» —
Hon: »Ack, kära Richard, kan du ej fara en annan,
t. ex.....gatan, Richard?» — Han: »Nej, Missis, jag-
liar något att uträtta i.. . . gatan.» — Hon: »Ack,
kära Richard, kan jag icke slippa fara den?» — Han:
»Nej, Missis, jag behöfver (I want) fara den, Missis!»
Ocli oaktadt ett par, längre fram förnyade böner,
måste vi fara den väg, soin den envisa Richard ville.
Dessa gamla trotjenare äro envisare än våra; men
deras ögon lysa af något så godt och varmt hjerteligt.
Man måste låta dem ha sin vilja fram ibland. De
vilja dock familjens bästa.
Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
