Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Ett af mina nöjen här är att spraka med en
gammal neger, kallad Romeo, som bor i ett litet hus i
en trädgård nära intill M:r Howlands hus, hvilken
trädgård han vårdar eller rättare vanvårdar efter behag.
Han är den godlyntaste, muntraste gubbe man kan
föreställa sig, och har en god del naturlig qvickhet.
Han blef i sin bästa ålder röfvad från Afrika, och
förd hit, och berättar historien härom på det naivaste
vis. Jag frågade honom en dag, hvad folket i hans
hem trodde om lifvet efter döden? lian svarade, att
»de goda kommo till himlens Gud som skapat dem».
»Och de onda då?» frågade jag. »De fara ut i
vädret!» svarade han, och blåste med munnen omkring
sig åt alla sidor. Jag lät honom sjunga en ethiopisk
dödssång, som bestod af en monoton vagglåt på tre
halftoner, samt derefter en afrikansk kärlekssång —
som tycktes vara temligen plump och icke förtjusande
på något vis. Gubbens porträtt har jag i mitt album
med mig åt dig; men han skrattade och skämdes så
mycket under det jag målade af honom, att det blef
mig svårt få reda på hans ansigte. Han är der klädd
i den vanliga slaf-drägten, grå kläder ocli stickad
yllemössa.
Mötet med negerfolket och urskogen liar gjort ett
eget väckande intryck på mig, och vidgat mitt öga för
rikedomen af de former, i hvilka skaparen uttalar sitt
lif. Jorden synes mig som en stor symbolisk skrift,
ett poëm, der de särskilta arterna af menniskor,
växter och djur, vatten och land bilda grupper af
särskilta sånger och meningar, ur hvilka vi lia att läsa,
att lära den store mästarens stil, hans mening och sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
