Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. I. En liten solstråle i mörkret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorgset och såg sig omkring med vidöppna ögon, «men
det gör jag inte.«
«Nej, ser du, han är osynlig, han! Men det gör
aldrig ett dugg, att du inte ser honom, bara han ser
dig, och det gör han bestämdt.«
«Gråt inte du, Nina lilla!« sade Edith ömt. «Jag
skall lära dig en liten bön, som mamma lärde mig,
när jag bara var på andra året. Säg nu efter, som jag
säger före:
«Skapa i mig, o Gud, ett rent hjärta och gif i mig
en ny viss ande; två mig, att jag må snöhvit varda —
och Jesu Kristi, Guds sons, blod rene mig af alla
synder!« föresade Edith med sin ljufva röst.
Nina eftersade de sköna orden, afbrutna af
snyftningar, och då hon slutat, sade Julius:
«Nu får du nog ett rent hjärta, Nina, ty Gud gör
alltid det vi bedja honom om.«
«Gör han mig frisk också, om jag ber honom?«
frågade Nina lifligt och försökte resa sig upp i bädden.
«Det vet jag inte säkert«, svarade Julius tvekande.
«Kanske Gud hellre vill låta dig dö snart!«
Denna för den lille troende gossen mest ljusa och
sköna framtidsutsikt utöfvade dock på den sjuka en
verkan alldeles motsatt den, han åsyftade. Utom sig af
förskräckelse utropade hon:
«O, men jag vill inte dö! Jag törs inte dö! Jag
är så rysligt, rysligt rädd, så.«
«Men om du fått ett nytt hjärta, då du dör, så
kommer du till Jesus och till de vackra, hvitklädda
änglarne i himlen — och där är så ljust och härligt — och
där sjunga de och spela på guldharpor, och det får du
göra med och i himlen blir du aldrig sjuk mera —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
