- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
49

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. V. Ett hem med solsken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


«Men mycket rikare än Nina ändå«, ifrade Julius.
Jag har bra många pengar i min sparbössa — till och
med silfverpengar — och du har säkert lika många; kunde
vi inte ta och köpa en filt åt Nina, så hon sluppe ha
det där trasiga och smutsiga täcket?«

«Åh, så barnsligt Julle talar!« sade Edith med ett
leende af öfverlägset förstånd. «Tror du, man skulle
kunna få en filt för några slantar? Men om pappa och
mamma ville hjälpa oss, så ginge det nog. Jag vill gärna
gifva mina slantar.«

Alltså blef det beslutadt, att de båda barnen skulle
söka skaffa Nina en filt, och Julius kände sig glad som
en segervinnare, då han på trappan omfamnade sin gamla
sköterska och svängde rundt omkring med henne.

«Nej, men käre Julle då! han slår rakt ikull en
gammal stackare!« ropade den goda gumman halft allvarsamt,
halft skrattande. «Kommen nu in i barnkammaren bägge
två, så fån I se, om inte Johanna har en treflig brasa
och en god aftonvard att bjuda på!«

«Inte förr än mamma hunnit hem. Vi skola köpa
en filt åt Nina för våra sparpenningar, vet hon, Johanna,
— om blott pappa och mamma vilja hjälpa till!«

Modern steg nu upp för trappan och fick genast
del af det högviktiga beslutet. Hon log gillande och
lofvade göra, hvad hon kunde för att fylla bristen.
Julius hade, snabb som tanken, hämtat de båda sparbössorna
ut i farstun, oaktadt Johannas uppmaning att vänta med
penningräkningen, tills de kommit in. Men innan hon
hunnit tala ut, hade Julius räknat upp två kronor och
några ören i sin, och något mera i Ediths sparbössa.

«Aldrig har jag hört maken!« utropade Johanna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free