Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. VI. Hemmets solsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och detta är en evig lycka, hvaröfver äfven ni, hans egen
fader, borde vara glad. Äfven jag räknar som min
största lycka att vara en af dessa, ni kallar heliga. Och
ni, käre Bellin, kan också blifva så lycklig. Jesus väntar,
att äfven ni skall tröttna i syndatjänsten, och inse edert
behof af frälsning.«
«Nej så aldrig heller, frua! Aldrig i lifvet gör I
mig till läsare, om både frua och pojken här predikade
natt ock dag — ja ursäkta mej, frua! jag visste inte, att
frua var med läsarne. Men som sagdt, Henrik Bellin
tar sitt glas, så länge han tycker, och så kan han sluta
opp, när han tycker, och därmed punktum!«
«Men tänk nu, Bellin, om Gud skulle behaga att
kalla er själ hädan, innan ni tycker tiden vara inne att
sluta supa! Ni har väl hört ur Guds bok, att drinkare
ej skola ärfva Guds rike?«
«O, pappa! då får du icke i Herranom dö!« utbrast
Nina ångestfullt.
«Tycker frua, att Henrik Bellin ser ut att dö snart?«
frågade han, och rättande ut sig i hela sin bredd ställde
han sig midt framför henne och såg på henne med en
skälmaktigt plirande blick.
«Nog ser ni ut att vara frisk och stark, käre vän!
Men lita ej på denna styrka, ty det finns en starkare
däruppe, som på ett enda ögonblick kunde göra er
svagare och hjälplösare än ert lilla sjuka barn här — ja,
äfven kalla er in i evigheten före henne. Ni tycker det
går an att lefva utan Gud, men hur tror ni det går att
dö utan Gud.«
«Mitt lilla pyre, hon är allt dålig, hon«, yttrade
Bellin, i det han med en viss oro vände sig bort från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
