Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- KAP. VIII. Ljus af hans ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. VIII.
Ljus af hans ljus.
Den heliga hvilodagen nalkades sitt slut. Den
nedgående solens sista, röda strålar drogo sig
dröjande från de hvita hustaken, de i rimfrost glittrande
trädtopparne och de snötäckta bergspetsarne i fjärran,
liksom älskade hon att så länge som möjligt lysa och
värma den jord, där så mycken synd, köld och smärta
fäst sin boning. Kära sol! hvilken skön och talande
bild är du ej af Rättfärdighetens sol, som uppgick öfver
den under förbannelsens tyngd suckande jorden och lät
hela ljuset af sin sanning, hela värmen af sin kärlek stråla
ned öfver det folket, som i mörkret vandrade, för att
lysa dem vägen till den ljusa staden, där intet mörker,
ingen synd och ingen död mera finnes.
Dörrarna till stadens nya, prydliga missionssal
öppnades, och ut strömmade en böljande människoskara,
som där inne hört lifvets ord om en korsfäst frälsare.
Gamla gubbar och gummor med grånade hår och
skrynklade kinder, iklädda sina hälgdagskläder; kraftfulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hemmetss/0075.html
