- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
75

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. VIII. Ljus af hans ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skarpsinne kom ej på skam. «Mamma!« ropade Edith med
högröda kinder, «vi ha träffat Hulda och Jenny Gran
och Anna och lilla Beth, och de äro så höfliga och
städade nu mot förr, så man kan knappt känna igen
dem. Du kan ej föreställa dig, hur stygga barnen vid
Båthusgatan varit förr, då vi gått förbi dem.«

«Ja, och gossarne Nillén och Kalle Yster — en
stor, elak pojke, som blängde så ondt på oss under
luggen — de kallade Edith för ’tippa fåfäng’, och mig
kallade de ’morsgris’ och ’kruka’ mer än en gång«,
upplyste Julius.

«Kalle Yster? Heter han icke så, den där långe,
mörke gossen med de plirande ögonen, som alltid är
färdig med så riktiga svar?«

«Jo, pappa! Moster Helene kallar honom alltid
’min snälle Karl’, men han var långt ifrån snäll, han,
innan han började gå i söndagsskolan! Vet pappa, hur
han gjorde, när Edith första gången frågade, om han
icke ville följa med sin lilla syster till söndagsskolan?
Han tog af sig mössan och slog henne i backen och
bugade sig alldeles dubbel, och så sade han: ’Tackar
aldra ödmjukast, min heliga fröken, att hon bjuder en
så stor syndare som mig! Jag skall komma, bara jag
får hälften med af sockergrisarne i julgranen, och så blir
jag ett helgon på köpet’, sade han och vände utin på
ögonen och suckade, så de andra gossarne höllo på att
kikna af skratt. Har du hört så elakt?«

«Stackars barn! han visste icke bättre, han gjorde
det ovetande i otro.«

«Men nu vet han bättres sade lilla Edith. «Han
har sagt för sin syster Anna, att det var illa gjordt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free