- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
90

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. VIII. Ljus af hans ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vet frua, och var den grannaste kvinna jag nån’sin sett
för mina ögon — och den bästa med, fast jag då inte
förstod mej på’na. Hon hade varit värd att dansa på
rosor, hon, men hon visste inte bättre än räcka snöhvitan
hand åt det nötet Henrik Bellin, och han plockade bort
hvarendaste ros från hennes väg och beströdde den med
de hvassaste törnen.« Bellin lutade vid dessa minnen
det krusiga hufvudet i händerna, och tunga tårar
droppade hastigt från hans ögon. «Då för tiden tänkte jag
icke mycket därpå«, fortsatte han om en stund, «men
nu står det så lefvande klart för mig, hvad hon skulle
lida och svida för sin usling till man; och när jag går
och grunnar därpå, så är det ackurat, som hennes sveda
skulle taga sig tag här inne i hjärtat. Hon hade ögon,
vet frua, som gick tvärtigenom hjärtat på mej, och jag
tycker, jag ser, när jag vill, hur hon såg på mig, när
hon dog.«

«Dog hon i tron på Jesus?« frågade Esther intresserad.

«Jaa, frua, det är jag säker om, för det sista hon
sade var: ’Tvagen i Lammets blod — lif i döden’. Jag
minns det så väl, fast jag inte ville förstå eller tänka
därpå. Men jag är så glad ändå och det känns, som jag
skulle bli brudgum på nytt, när jag tänker därpå, att jag
skall få se min Lina hemma hos Gud. Då skall jag
slippa se henne badande i tårar, och hon skall slippa bli
sjuk af förskräckelse, när hon får se gubben sin, ty äfven
han är nu tvagen i Lammets blod, fast han väl aldrig
kommer att skina så klart som hon. Så har jag flickan
min — den stora förstås — hon har inte haft för rolig
ungdom heller, skall frua veta, och detta är också min
skull. Och den lilla tösas sjukdom ligger äfven tungt
på mitt samvete. Hade jag varit en bättre far, så vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free