- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
94

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädgårdar och torg; ja äfven öfver sjöns milsvida yta
har det spänt sin rena, glänsande duk, hvilken i
aftonsolens strålar skimrar och blixtrar, som vore den fullsatt
med diamanter i milliontal.

Vi inträda åter i den välkända förstugan och öfver
den höga tröskeln. Ser du, min käre följeslagare, att
det äfven inom fiskar Bellins väggar kan se snyggt och
inbjudande ut, fastän det icke går så lätt att utplåna alla
spår af armod och oordning! Det synes tydligt, att
Henrik Bellin ej längre bär sina förtjänster till krogen
utan låter dem stanna i hemmet, där en ordnande hand,
som ej längre ser allt sitt sträfvande förgäfves, öfver allt
röjer sig i den lilla varma stugan. Bellin själf är ej
hemma på söndagsaftonen. Då han dagen förut i
sällskap med sin yrkesbroder och förre supkamrat kommit
från sjön med sitt fiskförråd, blef han af denne ifrigt
inbjuden till gumman Rothberg för att där uppvärma sig
med hennes nektar. Bellin var bestämd af sig, då han
sade nej härtill, men anmodade i stället Petter Stor att
gå med till Guds hus dagen därpå «för att uppvärma
sitt kalla hjärta vid Guds ords lefvande vatten«. Vännen
skrattade försmädligt och lofvade följa Bellin till bönen,
om blott denne ville lofva att därifrån följa med till
Petters hem, hvilket förslag Bellin biföll. Han
tillbringade således dessa timmar hos Petter Stor, en bit väg
utom staden.

Solens sista strålar blickade så vänligt in genom
fönstret i den lilla kammare, där Johan Bellin satt med
armbågen stödd mot bordet och hufvudet lutadt i
handen. En gyllene stråle lekte i hans mörka, vågiga hår
och ilade sedan genom den öppna dörren snedt öfver
stugans golf och sedan upp i lilla Ninas bädd, där han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free