- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
103

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anklagelsepunkten beträffar, så får jag upplysa dig om, att
jag sällan läser om dagen — utom söndagsaftnar —
utan jag sitter uppe, sedan de andra lagt sig.«

«Och medan pappa på krogen berusade sig med den
giftiga alkoholen, satt hans dotter hemma och fyllde sin
fantasi med det berusande romangiftet. Så går du till
sängs trött till kroppen och uppskakad till själen och
får en orolig och otillräcklig sömn. Så stiger du
måhända senare upp än du borde, trött och olustig, och
finner de simpla sysslorna i ett fattigt hem enformiga
och motbjudande. Du finner verkligheten odräglig i
jämförelse med den inbillningens värld, i hvilken du
lefver med din själ. Hvarje förhållande i ditt hemlif
tyckes dig vara ett missförhållande, och du förlorar både
mod och kraft att gripa dig an och ställa till rätta
därmed. Är det icke så, syster min?« sade han och såg
henne så varmt och trohjärtadt i ögonen, att hon måste
nedslå dem.

«Du öfverträffar dig själf uti att draga de
skarpsinnigaste slutsatser«, svarade hon slutligen. «Men allt detta
är icke en följd af romanläsningen, det påstår jag, som
väl i alla fall bäst kan bedöma den saken. Och
dessutom är icke innehållet i alla romaner så dåligt, som du
tyckes tro. Där får man lära sig känna människorna
just sådana som de äro, somliga med karaktärer så ädla,
så storslagna, att man känner sig stolt öfver dem; andra
åter så låga och nedriga, att man nästan kan blygas att
vara människa; där får man se, att dygden segrar till
slut och att lasten däremot bär dödsfröet i sitt eget
bröst.«

«Det är visst och sannt«, återtog Johan småleende
åt sin systers ifver, «att romanerna tala om allt detta och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free