- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
110

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af dem. Men det lönar så litet, att jag yttrar min
mening, ty jag vet, att du i öfverlägsen klokhet kommer
att kasta alla mina skäl öfverända. Dock — efter som
du nyss tyckte, att uppriktighet är en god sak, skall
äfven jag vara uppriktig. Jag kan ej neka, att det kan
des bittert, bittrare än döden, då ditt bref upplyste mig
om, att du bytt om tro och slutit dig till «läsarne«,
med respekt sagdt. Hade du varit en sådan som pappa,
men du, som alltid i mitt tycke varit ett mönster för
unge män, sedig, nykter och samvetsgrann, ja, med ett
ord, så fullkomlig som en dödlig kan vara det, mitt
hjärtas stolthet och glädje.«

«Och likväl, med alla dessa rättfärdigheter, som i
Guds ögon äro orena trasor, utan Gud och
evighetshopp, lik mannen i bröllopssalen, utan bröllopskläder;
lik de ovisa jungfrurna, utan olja i min lampa. Säg,
Fina, tyckte du mer om, att din broder var en fiende
till Kristi kors, än att han blifvit en Jesu vän och
lärjunge?«

«Jag hade i min enfald aldrig trott, att vår Herre
skulle låta muta sig däraf, att en människa började läsa,
sjunga och taga sig en myndig ton emot andra stackare.
Jag kan icke få i mitt hufvud, att detta behagar honom
mera än en ädel och högsinnad karaktär.«

«Den tanken vill jag för ingen del sätta dig i
hufvudet, ty den sitter icke i mitt«, svarade Johan halft
leende. «Att med läsande, sjungande och en myndig
ton mot andra söka behaga honom, som rannsakar
hjärtan och njurar, vore just detsamma som att söka sätta
ihop en passande bröllopsdräkt af orena trasor. Men
hurudan ser väl den ädla och högsinnade karaktären ut
i strålarne af Rättfärdighetens sol? Hör, Fina: ’Den är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free