- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
112

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dryckenskapens afgrund som han, men så har jag heller
icke sett många, som så fröjdat sig öfver sin räddning
som han.«

«Godt och väl! Men jag hade lust att bedja pappa
glädjas lagom, så finge han glädjas flere gånger. Jag
tänker den glädjen blir inte så lång.«

«Och jag beder och tror, att den skall blifva
evighetslång, ehuru den utan tvifvel mången gång kommer
att störas af frestelser och andra jordlifvets vedermödor«,
sade Johan med öfvertygelsens värma.

«Inbillar du dig verkligen, att pappa för alltid
upphört att dricka? Då besitter du icke synnerligt stort
mått af skarpsinne och människokännedom; men jag
känner honom, jag, och hans opålitliga sinnelag väntar bara,
tills du rest, så tar väl glädjen ett snöpligt slut, och allt
blir på det gamla viset igen.«

«Jag håller gärna med om, att du har mera
skarpsinne än jag och äfven mera kännedom af vår fars
sinnelag. Men jag känner min himmelske Faders trofasta
sinnelag, och jag tror, att han, som begynt ett godt verk
i en arm syndares själ, också är mäktig att fullborda
detsamma. Gud är mäktig att göra vår far beståndande,
tror du icke det, syster?«

«Den som lefver får se«, sade Fina och skakade
tviflande på hufvudet. «Det skulle vara mer än
underligt, om en sådan glädje blefve mig förunnad.«

«Du tror således fullt och fast, att Gud icke unnar
dig någon glädje, Fina?« frågade Johan.

«Jag tror icke annat, än det jag ser, hör och erfar,
och mina erfarenheter ha icke många ljusa dagrar att
lysa med«, sade Fina, i det hon steg upp från pallen
och tände den lilla lampan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free