- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
128

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var en sanning, som jag behöfde höra — en sanning
just för mig« — sade hon slutligen. «Jag ser det nu:
jag har verkligen syndat emot Herrens största bud och
är icke bättre än synderskan i Simons hus! O, broder
min, det är dock bra mycket bättre att få inse, att det
orätta ligger hos en själf och icke hos Gud!«

«Ja«, sade Johan, «får blott ljuset belysa vårt
innersta, så få vi se, att hos oss bor intet godt, men också
att intet orätt är i honom. Låt nu Guds anlete riktigt få
genomsöka hela ditt hjärta och visa dig dina
hjärtesynder på samma gång som synderna i lefvernet, och du
skall bli varse att synden skall öfverflöda. Men sök då
icke att i egen kraft bekämpa och öfvervinna dem, utan
gå till den brunnen, som är öppnad i Sion mot synder
och orenheter, och äfven du skall hafva syndernas
förlåtelse och blifva tvagen i Lammets blod, ty där synden
öfverflödar, där öfverflödar nåden mycket mer.«

«Ja, måtte Gud förlåta mig allt jag känt och tänkt
och talat emot honom! Jag kände i samvetet, att jag
syndade, då jag sade så där om honom. Men där inne
i hjärtat var så mycken hoppressad smärta, som måste
taga sig luft, så mycken magasinerad nöd, som måste
fram i dagsljuset. Måtte han förlåta mig!«

«Hur är det, Fina, brukar du bedja till din Gud?«

«Bönerna i psalmboken har jag lärt, så att jag
nästan kan dem utantill.»

«Ja, jag minns, att du och jag fingo läsa dem i tur
för mamma; men min fråga var, om du verkligen
utgjuter ditt hjärta för honom och samtalar med honom
såsom med en förtrogen vän?«

«Jag fruktar, att min bön icke varit en verklig bön.
Jag har visserligen, sedan du börjat tala med mig om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmetss/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free