- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
153

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. X. En familjefäst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

«Min största sorg är att mitt hjärta skall vara så
otillgängligt för Guds ande, att jag ingen sinnesändring är
mäktig af. Och utan sinnesändring kan väl ingen komma
till den saliggörande tron!«

«Ja, kalla det hvad hon vill, Fina, sinnesändring
eller syndasorg, eller allvar! Allt detta är goda saker,
ty Guds helige ande har ju verkat dem, men då vi vilja
polera opp dem efter vårt tycke för att begagna dem
till pengar att köpa oss Guds vänskap för, så förlora
de sitt värde, för se, Gud har aldrig ämnat dem till
pengar. Han vill ge oss utan penningar och för intet.
Och det vill jag säga henne, mitt lilla gull, att hon skall
sluta opp med att ställa Gud till freds med ånger,
sinnesändring och syndasorg; — hon har sörjt rent för
länge! Nej, tag hon alltsammans, så dåligt eller så bra
det är, och bär det rakt fram till Jesus och säg: ’Här
är jag nu, käre Frälsare, med alla mina synder och alla
mina förtjänster! Kasta du alltsammans i nådeshafvets
djup; men kasta inte bort mig, ty du har ju lofvat:
Den till mig kommer, honom kastar jag icke ut!’ Och
Fina skall få se, att Jesus tar emot henne, just sådan
hon är!«

«Just sådan som jag är! Ja, Johanna, får jag inte
det, så blir jag aldrig färdig — det inser jag nu. O,
hur gärna jag ville komma till Jesus och finna ro till
min själ!«

«Ja, då är det allt redan gjordt, Fina lilla?« sade
Johanna med tillförsikt. «Jesus säger, att den, som vill,
får taga lifvets vatten för intet.«

Snart var Fina ensam med sin Gud. Och — hur
underligt! Utan att hon fick erfara någon
öfverväldigande fröjd, var det henne tydligt, att bördan var
aflyftad och den stora segern öfver hennes otro vunnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free