- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
157

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. X. En familjefäst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’Vår store Gud gör stora under’, och ett af de största är
det, som han gjort med Henrik Bellin«, tillade han med
djup rörelse och knäppte samman sina grofva händer.

«Det minsta undret är icke, att han gjort den här
lilla lärkan frisk som ett vinterny«, sade Johan, i det han
fattade lilla Nina öfver båda armarne och svängde henne
med lätthet öfver sitt hufvud.

«Johan, har du tackat Gud för att han gjort mig
frisk?« frågade Nina flämtande efter sin luftsegling.

«Ja, hvarenda dag«, svarade han och log.

«Och näst Gud skall du tacka fru W., Johan, som
tog Nina med sig till Mösseberg och vårdade henne som
eget barn«, sade Fina och reste varsamt upp en
blomkruka, som Pip slagit ikull, då han hoppade ned ur
fönstret för att möta Nina.

«Ja, Gud välsigne henne!« instämde Bellin, «det
skall varda henne igenlönt i de rättfärdigas uppståndelse;
men i den saken har jag min tro för mig, skall jag säga
er, barn. Gud han föreskrifver hvarken duschar eller
elektriska stötar, utan han säger så här: ’Trons bön skall
hjälpa den sjuka’, och det medikamentet tror jag verkar
kraftigast och det behöfver en inte droppa i sig, utan
en får taga hela skeden full, och aldrig får en för mycket
af den sorten. Och se det läkemedlet har inte blifvit
sparadt på härvidlag, det kan Bellin gå i borgen för.«

Bellins åsikt om den omtalade medicinen tycktes
vinna sympatier hos Selma. «Jaså, Nina är en af dem,
som blifvit omedelbart botade af den store läkaren?«
sade hon, med de vackra, allvarliga ögonen hvilande på
den lilla flickan. «Säg mig, min lilla vän, kände du
någon gång, hur den där helande handen vidrörde dig?«

«Ja, vet Selma«, hviskade Nina i förtroende till sin
unga svägerska, «då pappa bad till Gud, att han skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free