Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Chaironea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
PHILIPPOS.
Har ej Philippos alltid varit vän
Med faran? Hvarför skulle han då nu
Den frukta, då han nattens mörker har
Till sköld och sin Parmenion till vapen ?
Men låt oss nu betrakta dgras läger.
Ser du den lilla flocken der åt venster,
I purpur klädda? Det friskaran är
Från Sparta. Något längre bort du ser
Thebanerne; om nu det vore ljust,
Så skulle gyllne sphinxen, som de bära
1 sköldarne, dem röja. Väl, jag känner
Det folket, se’11 jäg stred i deras leder.
På högra flygeln åter står Atheuais
At underjordens Gudar vigda skara.
Se hur vid skenet utaf eldarne
Bekransade de tömma sista bägarn
Och under muntert glam fördölja tåren*
Som ligger uti ögats vrå på lur
Att störta fram ! — O hvilket herrligt folk!
PARMENION.
I sanning, konung, ej dess like finns;
Och dock du hjerta har att det förstöra!
PHILIPPOS.
Du vet begagna denna rättighet
Du fått att föra oförstäldt din tunga.
Jag skall din halfva förebråelse
Besvara. Ej jag vill förstöra Hellas.
Nej! Nej! Hvad skulle jag med brända städer,
Förstörda åkrar och en hop med slafvar?
Hvad vore väl för ära att af trälar
Bli kallad konung? Den jag ringa skattar.
Men att som höfding helsas utaf män,
Som skatta frihet högst af allt på jorden,
En sådan ära är just den jag drömt mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
