Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Chaironea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den äran bort, som re’n då jag var yngling
Emot mig log? Jag nu liar hunnit öfver
Min lefnads middagshöjd. Hvad har jag väl
Uträttat -— och hvad har jag vunnit? Jo,
En bräcklig kropp, som hvarje dag ocli stund
Påminner mig att tiden snart är ute
Ocli manar mig att skynda för att nå
Odödlighet och ära. Nu jag står
Vid målet; Hellas ligger darrande
Vid mina fötter — och jag skulle vara
Enfaldig nog att ej det. gripa? Nej,
När solen fylt sitt nästa hvarf, skall jag
Som Hellas’ konung mitt triumftåg hålla,
Och jag vill se, om ej mitt guld skall tala.
Långt mer än mina svärd och granna ord.
Ty denna hjeltestam har sjunkit djupt,
Och derföre behöfver den en man,
Som kan den väcka upp ocli den beherrska
Med kraftig hand. Se’n vill jag Hellas med
Mitt Makedonien till en stat ena,
Som bilda skall mot Persien en förmur,
Och resa upp ett rike, som skall sträcka
Sin gräns till verldens slut.
PARMENION.
Om Gudarne
Dig skulle straffa för ditt öfvermod
Och rycka dig från dina planer ?
1’Hiiirpos.
Låt
Så vara! Visst min helsa bruten är —
Än håller jag dock ut. Och om jag äfven
Midt i mitt verk helt hastigt skulle falla,
Så har jag ju en son. Visst är han skägglös
Ännu, men det fins mycket hos den pojken
Att göra af. Han har ett lejons mod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
