Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD
XIII
meddelandet af fakta, som i kulturellt hänseende kunna vara belysande.
Anekdoter äro därför mera sparsamt anförda. Hvad som skulle varit
af högsta betydelse, nämligen drag utur personernas inre lif, får man
sällan eller aldrig fram.
Öfver den tryckta litteratur, som tillgodogjorts, anser jag ej heller
nödigt att upprätta någon utförlig förteckning. Utom direkta
hänvisningar ger den bifogade listan på använda förkortningar en antydan om
de oftast anlitade arbetena. För senare tider har jag naturligtvis i stort
omfång begagnat tryckta stiftsmatriklar, stiftstidningar,
prästmöteshand-lingar, domkapitelscirkulär, etc. Lokaltidningarnas personalnotiser hafva
ock i stor utsträckning fått tjäna som källa. Särskild vikt har lagts
på kontrollering och granskning af motsägande uppgifter, något som dock
icke alltid ledt till definitiva resultat. Detta om källorna och materialet.
* * *
Den kungliga förordning, som jämlikt Riksdagens beslut kungjorde,
att Väster- och Norrbottens län från och med år 1904 skulle afskiljas från
Hernösands stift såsom ett särskildt stift med styrelsen förlagd till Luleå,
bildar en epok i det gamla stiftets historia af sådan betydelse, att denna
tidpunkt kan tjäna som en passande slutgräns för framställningen. Dock
har det då lefvande prästerskapets öden följts så långt som möjligt och i
ett fåtal fall har det af andra skäl befunnits lämpligt att något öfverskrida
denna gräns.
I stället för att upptaga församlingarna och deras prästerskap
landskapsvis och efter kontrakt, har det synts mig ändamålsenligare att
uppföra pastoraten i alfabetisk ordning, hvarigenom arbetet blir lättare
användbart som uppslagsbok. För de norrländska landskapen har
kontraktsindelningen icke haft någon djupare rot och därför varit underkastad många
växlingar. Som inledning lämnas för hvarje pastorat en kortare
öfversikt öfver viktigare data i dess och kyrkornas historia, äfvensom andra
förhållanden, hvilka äro belysande för ortens kulturella utveckling. Efter
namnet på hvarje präst anges inom parentes ( ) omfattningen af hans
verksamhetstid, där gränserna för denna med säkerhet eller sannolikhet
kunnat fastställas. Årtal, satta inom klämmer [ ], beteckna däremot
att vederbörande under de angifna åren påträffats såsom innehafvare af
ämbetet i fråga. Man får härigenom lättare sikte på de luckor i
prästserierna, till hvars fyllande en kommande forskning bör inrikta sig. Med
ett 0 betecknas namnet på prästmän, som Tunæus upptagit i sitt
Herdaminne, men vi icke återfunnit i nu tillgängliga handlingar, men som
möjligen vid ifrågavarande tidpunkt kunnat haft sin verksamhet i försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
