Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioS
BERG
Bergs äldre kyrka, murad af gråsten, 26l/s alnar 1., 14 alnar bred, blef med tiden
både bräcklig och otillräcklig och ersattes under åren 1795—97 med den nuvarande,
som utmärker sig för sin bredd och rymlighet.
I Ratan och Klöfsjö uppfördes 1795 nya träkyrkor. Åsarnes kapell begynte
byggas sommaren 1758 innan vederbörligt tillstånd vunnits, men fick fullbordas,
och erhöll 10 predikningar årligen mot att till khden erlades 60 dlr kmt. Den
nuvarande kyrkan uppfördes 1878—83 och församlingen bildar fr. 1888 egen
jordeboks-socken.
Vid Rätan har kapcllanen tidigare bott. Klöfsjö fick först 1897 egen
komminister. Ar 1920 åtskiljdes Rätan med Klöfsjö till särskildt pastorat, hvarför endast
Åsarne nu kvarstår såsom annex till Berg med egen komminister. Mera ingående
kännedom om församlingarna och deras kyrkor kan vinnas i J. Lindström-Saxon,
Jämtlands läns kyrkor i ord och bild. ösund 1903, Bergvind, fästskrift för
hembygds-mötet i Berg 1914, 15, JUatth. Ling, Bidrag till Bergs sockenkrönika, ib. 1914 och
I. Scherdin, Beskrifning öfver Rätans socken, ib. 1877.
KYRKOHERDAR.
1. Hr Lafranz (Laurentius), prester a Berghe, vidimerar
omkring 1345—47 jämte hr Peter i Oviken ett af kon. Magnus Eriksson
utfärdadt bref af 4 juli 1343, som ålägger Bräckeborna att erlägga till
kungliga kapellet i Sunne en afgift Sundamale, som redan kon. Sverre
på sin tid påbudit. Han nämnes äfven bland de jämtländska män, som
bemöta sysselman Nils Petterssons klagomål 30 dec. 1347 öfver den
vanheder de gjort honom genom att anklaga honom för Norges konung och
råd. (DS. 5 n. 3713, 4274)
Prästerskapet under annextiden till 1650, se Oviken. När Jämtland
genom Brömsebrofreden kom under Sverige, utsågs till pastor i Berg 28
apr. 1644 Johan Watz, dåv. konrektor i Hsands trivialskola, men enär de
danska prästerna i Jämtland på deras underdåniga begäran fingo behålla
sina lägenheter, tillträdde han ej. Blef slutligen khde i Sveg (RR.).
2. Janus Sigvardi (Jöns Sjulsson) (1650—76), f. i Tands by,
Aspås socken af bondeföräldrar, som haft sin härkomst från Åre. Studerade
först i Trondhjem, sedan i Köpenhamn, hade därefter anställning i en
skola i Norge. Anträffas såsom kapellan i Ragunda år 1636, vice past. i
Berg 1649 och tillträdande khde här 1650. När norska armén oförmodadt
inbröt i Jämtland 1657 °ch belägrade Frösö skans, väcktes misstanke
kyrka samt hälften af all ränta uti Bergs, Klöfsjö och Rätans socknar. I Berg var mässelöst
eller »silentium» hvar 3:djc söndag, då Rätan och Klöfsjö alternerande erhöllo gudstjänst,
sålunda hvar 6:te söndag, tydligen enligt gammal häfd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
