Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGDEÅ
Samuelsson, Lenhofda, Smål. — i senare g.: Atina Lovisa, f. " ? 1S87, adopt.
fosterdotter till folkskoleinspektör P. Lundqvist i Bygdeå; Judit Herminc, f.
®/u 1889, † ’/» 90.
Tr.: Folkupplysningen. Afh. vid lärare- och lärarinnesammankomst hållen i
I.öfàngers skolhus den 29 aug. 1882. Umeå ib. — Predikan på u:te sönd. eft. Tref.
(i Prcd. af prester inom Hsands stitt. 2. 1884.)
19. Seth Nicolaus Sundelin (1893—1906), se khdar i Lit.
20. Gabriel Fredrik Bergström (1906—1918), f. i Attmar s:n 1
jan. 1872, föräldrar: komm. Johan Fredrik Bergström och Ernfrid Amal.
Elisab. Carleson. Efter studier vid Fjellstedtska skolan stud. i Ups. ht.
1894, prästv. 4 juni 1899. Utn. komm. i Burträsk 16 dec. 1905, tilltr. 1906.
Senare utn. till khde i Ed 1917, tilltr. 1 maj 1918.
G. ’/a 1907 m. Emma Davida Markstcdt, f. i Skellefteå "/’» 1886, dotter af
rådman David Reinhold Markstcdt och Anna Törnsten.
Barn. Anna-Brita, i. i Burträsk "/« 1908; Maja-Lisa, f. ib. ’/» 1911; Fredrik
David, f. "> 1913; Martin Olov, f. ,0/:i J914; Emma Frideborg, f. u/7 1916; och
Gunnar Johannes, f. 22 7 1916, tvillingar; Sven Gabriel, l. i Ed 4/is 1919.
BYGDEÅ
med ROBERTSFORS bruksförsamling.
Ursprunget till Bygdeå församling är att söka vid det smala fordom segelbara,
nu nära uttorkade vattendrag, vid hvilket kyrkan är belägen, men som ännu benämnes
Kyrkfjärden. Namnet på den angränsande byn Skinnarbyn ger oss en antydan, att
första bosättningen närmast föranledts af den rika tillgång på djurskinn och
pälsvaror, som jakten i traktens urskogar fordomtima kunde inbringa. Då Helsingelagen
skrefs, d. v. s. i början af 1300-talet, var hela denna trakt af Norrland ännu så glest
bebyggd, att de där bofasta icke voro underkastade utskrifning till rikets försvar. »I
Uma ock i Bygda ock allum thcm thcr byggie nordan fore» var den skatt, de skulle
erlägga, »tu blaskorinn skin af hwarium bughe och engin ledhung annen, utan wärie
land sit henia».1 Men samtidigt hade kyrkans män, drifna af liögre syften, gripit
in och sökt ordna och binda förhållandena i det kristliga samfundslifvets former i
dessa fjärran bygder. Härvid försmådde de ej heller världsliga förmåner. Så
erhöll Upsala domkyrka år 1337 i testamente halfva laxfisket med hithörande hemman i
Richardsboda (nuvar. Rickleå) i Bygdeå, hvaraf domkyrkan under hela följande
1 D. v. s. hvarje man, som kunde handtera båge, hvilket var liktydigt med att ha fyllt
18 àr, skulle erlägga två blåskurna skinn. Betydelsen af »blaskorin» har varit omtvistad.
Se en uppsats af E. Modin härom i tidskr. Fauna och Flora 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
